Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 29 september 2025
Det lät icke mänskligt, utan vansinnigt och hest, som när en hund faller i raseri. Under tiden stod Gistre bakom en av de tjockaste stammarna. I ett snöre om axeln bar han som vanligt hornet Månegarm. I handen höll han en kniv, som han hade tagit från Ti. Det är det underliga med detta horn, sade han, att det också kan brukas till annat än att dricka. Här i spetsen sitter en träplugg.
Då jagade och hetsade hon både honom och sig själf med sina stämningar, hon ville erfara allt, som kan röra, vidga eller krympa ett mänskligt hjärta, och hennes fantasi frammanade fantom ur det förgångna eller tillkommande, med hvilka hon skrämde honom och sig själf.
LEDSVENNEN. Ja, så undransvärdt. TEKMESSA. O du, som bär egiden på jungfrulig arm Med makt att skydda skaror eller krossa dem, Stridvana, segerskiftande gudinna, du! Förnim min bön, en moders denna gång dock ej; Jag vet, en sådan vore ju för obekant, För ringa för att finna väg till dig, till dig, Du otamdt höga, aldrig mänskligt kufvade.
Fjalar var för ädel, för mänskligt hög och stor för att lämnas kvar i sin förvillelse och själfviskhet, han måste väckas genom ett slag, visserligen strängt, ty ett mildare hade han väl ej aktat, men dock ett slag, hvarigenom han lärde sig lefva för en annan storhet än den, som ålderdomen och döden en gång skulle tvinga honom att lämna.
Nej, hvad jag beder, flöder ur en källa fram, Så ren, så obesmittad af hvad mänskligt är, Som sprang den ur ditt sinne. Därför hör min bön! Ur tacksamhetens helga källa flöder den. Omhägna i den långa stridens vilda ras Vår hjälpare, den ädle, tappre ynglingen!
Är det icke möjligt, att, vad mången kallar idealisering, egentligen är den innersta likheten, det som en gång, i en värld, dit intet mänskligt öga nått, skall bliva vårt verkliga jag och synligt för alla? Hon var liten till växten och späd, och när jag första gången såg henne, var vid en flyktig presentation på gatan i skenet av en gaslykta.
Bland dessa visste några redan om den hemska gästens ankomst; andra, som anlänt från sina enstaka hem i vildmarken och på morgonen icke skådat ett mänskligt anlete, voro okunniga därom.
Man skall kanske icke tro det, men detta tröstade mig något, ty det visade att den stackars flickan i grund och botten hade en ädel karaktär och att skulden mindre var hennes än vår, i det vi flyttat henne från de oskyldiga nejder, där hon uppväxt. Och det är skönt att spåra något gott i varje mänskligt bröst.
Dagens Ord
Andra Tittar