Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 12 november 2025
HYLLOS. Hvarför? Hvart syftar du med denna ödeläggelse? Den busken har fått frodas sen min barndom där. EUBULOS. Jag vill ej se en annan förekomma mig. Men skynda, medan utan vittnen allt kan ske. Nu måste fram i dagen, hvad i lustrer gömts Och gömmas skall ånyo snart i ändlös tid. Blir grafven mörk, nåväl, den skatt, den tar emot, Har lyst tillräckligt, må väl hvila nu sin glans.
Hon skall förstå min bön, då med krossadt bröst Jag ber den höga skydda vår ädla ätt Mot en vanbördings brott, som befläckar den. Var lugn, jag ägt två söner, jag äger nu Blott en, med dig ej täflar en annan mer; Var lugn, min son, olycklige, mörke son, Din ena stjärna lyst dig till önskadt mål."
Vårt arf blef skiftadt, säll till sitt eget slott Min broder for, jag följde, en främling lik. Välan, en sällhet grydde för mig ändå, Den stals, stals bort af honom, som vunnit allt. Då sprang min ena stjärna ur natten fram, Då såg jag hämnden vinka, den lyst min ban I år af kval, och nu den mig lyste hit.
Inte bara det, att det var som om den lyst upp hela rummet, som om allting, till och med porslinsgrisen, kaninen och sparbössan underordnat sig den vita hästen, krympt samman inför den. Han tyckte också att det var, som om han själv hädanefter alltid skulle kunna vara snäll och lydig, som om han skulle med större lätthet kunna göra allt Kerstin bad honom om, nu, när han hade hästen.
Ladau sade: "Du är jäfvig Att marskalkens värde mäta; Du har hjärta, han har mage, Du vet dö, och han blott äta." Ehrnrooth talte: "Låt oss minnas, Hvar han lyst i sina dagar; Det är ej i magasiner Man blir varm för ärans lagar. Klingspors hjälteben har burit Uppför kommissariatet, Hvem vill undra, om han älskar, Icke striden nu, men fatet?"
De massiva möblerna ånga af hetta, solen har nyss brännande lyst in. En soffa af trä upptar en vägg. I den kunna tolf personer sitta i bredd, den är ett arf af farföräldrarne. Vid det stora dammiga skrifbordet står en stol. Men dörren öppnas och en ung flicka stiger in. Hon går till fönstret och höjer gardinen.
På den solida guldklippan som vår grund ha vi uppbyggt det rikaste land i världen och det land, som nått den största utveckling i landtbruk, industri, grufdrift och handelsföretag. Vi ha blifvit rikligare välsignade än någon nation solen ännu lyst öfver. I intet annat land äro arbetslönerna så höga eller massan af folket i så burgna omständigheter.
Vid denna hotelse upplyfte Ambrosius sitt hufvud och sade otåligt: »Ave, du må gjerne snakke alt hvad du vil og har lyst til, bare du tier stille og läder mig sidde roligt i solen», och då de två andra kamraterna genom en envis tystnad samtyckte till hans tal, lade jag mitt hufvud ned på en sten och öfvade resignationens qvinliga dygd.
Dagens Ord
Andra Tittar