United States or Niue ? Vote for the TOP Country of the Week !
Låt det bli eder till en hälsosam varnagel. Drångarne puffade varandra i sidan och gömde sig den ene bakom den andre, kanske för att dölja det intryck, Spöqvists predikan gjort på dem. En och annan syntes bekymrad, men dessa voro sådana, som kände medlidande med Sven. Räck fram dina händer! sade Spöqvist till denne. Sven vaknade vid dessa ord likasom ur en dröm.
Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar. De säga: »Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn.»
"Stinta jag skäms, så ledt som de låt, när jag ska till att blåsa." "Ska folke vara i ängslan för kon och kanske mista na, om hon lägg ner sig i myran, bara för att du skäms. Blås på rappe hör du." Ante slängde långluren till munnen. Han fick fram så rysliga trumpetande och öronspräckande läten att Maglena måste hålla sig om hufvudet med bägge händer.
Singoalla fattade Sorgbarns hand och förde den över sin panna. Min fader hatar mig icke längre, sade Sorgbarn. Det var detta budskap han ville framföra. Assim, ropade Singoalla till den mörke mannen, hör du? Erland hatar icke längre sin och Singoallas son! Jag hör, svarade mannen dovt. Kraften kan då verka. Låt den verka snart!
Han bar sin titel på grund av dess två första stavelser, som bilda presensformen av ett omtyckt svenskt verb. Den sats som bildades, om man använde detta verb som predikat och superintendentens namn som subjekt, innehöll en oomkullrunkelig sanning. Superintendenten söp. Det lät sig inte bestridas, och ingen bestred annat angående superintendentens supning än omkostnaderna.
Och HERREN lät Benjamin bliva slagen av Israel, och Israels barn nedgjorde av Benjamin på den dagen tjugufem tusen ett hundra man, allasammans svärdbeväpnade män. Nu sågo Benjamins barn att de voro slagna. Israels män gåvo nämligen plats åt Benjamin, ty de förlitade sig på bakhållet som de hade lagt mot Gibea.
Jag vet blott, att det blev skumt omkring mig, och att jag spratt till vid att känna min hustru, som låg på knä framför mig och lutade sitt huvud mot min arm. Hon hade kommit så tyst, att jag icke hört henne, och hennes röst lät lugn, när hon sade: »Jag vill leva för dig, Georg, för Sven och våra stora gossar.»
Men Gud var med honom och frälste honom ur allt hans betryck och lät honom finna nåd och gav honom vishet inför Farao, konungen i Egypten; och denne satte honom till herre över Egypten och över hela sitt hus. Och hungersnöd kom över hela Egypten och Kanaan med stort betryck, och våra fäder kunde icke få något att äta.
Dagens Ord
Andra Tittar