Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 2 oktober 2025
Jag är värd här på stället Det här stället, avbröt Aposteln, det här stället är en bordell. Då blev herr Vickberg allvarsamt förargad. Ja, var ni sätter er fot, herr lektor Holmin, där blir det finaste hus en bordell. Ty ni för ett oanständigt, obildat språk. Och era tankar äro naturligtvis därefter.
Efter en stund sade hon: Stackars lilla Louise. Abraham gjorde en rörelse. I detsamma öppnades dörren, och lektor Holmin steg in. Han var vit. Några ögonblick sökte han efter papperet med blicken. Han gick hastigt fram till byrån och skrev sitt namn. Utan att se på den sjuka och utan att säga ett ord gick han ut. Julius Krok vakade den natten hos sin hustru.
Redaktören, som var en trött gammal man, sade: Ja, nu skriver du någonting rasande, Holmin. Och så får jag skämmas. Men vad gör det mig? Svärta som svärta, smörja som smörja. Artikeln framkallade mycket tissel och tassel i staden. Men magistern fortsatte oförtrutet att bada sina ungar. Han var envis som synden. Och dessutom var han född diplomat och politikus.
Den där fete gossen heter Hyltenius och ska vara förlovad med Rogershusarens fosterdotter. Han är förryckt, säger de, men det gör ju ingenting, när han får hustru och tre egendomar. Där ha vi Abraham Björner. Han har ett skägg, den karln, som tyder på ursvenskt hjärta och heder. Titta, kan bror se bakom pelaren där. Det är Holmin.
Däremot tycktes icke hennes avskedande och förlusten av två tänder ha stått i något samband med denna händelse. Madammen hade kört bort henne, emedan hon visat sig alltför angelägen om Benjamin Hagelins gunst. Med dessa viktiga underrättelser vände sig lektor Holmin till stadsfiskalen. Den hedervärde ämbetsmannen utlovade nya undersökningar, i gengäld fordrade han av Aposteln tystlåtenhet.
Men gubben hasplade fram en massa fula ord, som väl må skrivas på dödsyrans räkning. Så slutade borgmästar Stenberg. Hans släkt skingrades över jorden, och endast en telning därav har sedermera återvänt till staden: Stenbergs dotterdotters son, lektor Paulus Holmin, "Aposteln" kallad. Det världsliga herraväldet i staden var till ända. Han avlade så småningom de pietistiska sympatierna.
"Jublets" stämma, svag och hes om dagen, svällde ut om natten, tilltog i styrka och klang för varje lykta som släcktes. Vem är du, Saulus Paulus Holmin av Tarsus i Mesopotamien, vem är du, att du kallar mig en idiot? Är det jag, som skall bygga på Backarna eller är det den tokige Krokus, din svärfar? Lämna mig i fred. Lämna hela stan i fred!
Lektor Paulus Holmin utestängd av sin egen hustru, brytande sig in i sitt eget hem! Men ta igen ville han icke. Han trodde själv att det var sant eller så gott som sant allt, vad han berättat om den stora förförelsescenen. När smeden fann patentlåset öppet och kedjan på, visste han icke, vad han skulle göra. Skulle han fila av kedjan eller skulle han spränga dörren.
Va' är det? Ingenjören ställde sig framför spegeln och ordnade sitt hår. Han visste icke vad det var, och varför han suckade. Säg, Marie, tror du, att Holmin är snäll mot Louise? Har du märkt något? Jag vet inte. Louise säger ju ingenting. Och jag har så svårt att fråga. Men är han inte snäll, så vore det ju bättre, att de skildes Fru Marie skakade förskräckt på huvudet.
Hon hade alltid varit en "liten mor", Louise, kanske såg hon barnansiktet under skäggmasken. Eller hypnotiserades hon av de brinnande ögonen, som verkligen ägde en vacker djupblå färg. Under förlovningstiden var lektor Holmin mycket lycklig. Barnet tog ut sin rätt, och han lekte med sin fästmö vilt och barnsligt, kyskt men okynnigt. Äktenskapet blev emellertid för båda parterna en missräkning.
Dagens Ord
Andra Tittar