Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 24 juni 2025
Olycka skall ej komma över oss.» Därför skall för eder skull Sion varda upplöjt till en åker och Jerusalem bliva en stenhop och tempelberget en skogbevuxen höjd.
Han hade på sin höjd hyst små betänkligheter för den trekäftade Kerberos, den trumpne Karon och den stränge domaren Radamantos, betänkligheter, som kommo honom att önska den nödvändiga resan så långt som möjligt uppskjuten. Skulle nu alltsammans vara dikt? Skulle han aldrig återse de hädangångne, som han älskade?
Vad man sett och hört, vad man ännu såg och hörde, hade tvärtom uppdrivit känslorna till svindlande höjd. Då man inträtt genom kyrkans huvudport, befann man sig i det mellersta långskeppet, som bildades av väldiga, från antika tempel tagna kolonner, förenade av valvbågar och stigande mot ett tak av tre kupoler. Över sidoskeppen voro kvinnornas läktare. I bakgrunden det upphöjda koret med altaret.
Prisad vare min lyckliga stjärna! Den ädle Krysanteus! Ah! mumlade Pylades bleknande, jag börjar förstå ... Underhandlingarna äro slutade, fortfor Annæus Domitius med höjd röst. Vad betyder detta oväsen, dessa rop, denna folksamling? Vad har hänt under min frånvaro? Är ett upplopp å färde? Vågar man störa lugnet, kränka lagarne, förakta kejsarens majestät? Lysande och ädle herre!
HAN. Du gråter: gråt ej, kvinna! Låt din tår Ej fruktlöst falla vid ditt ödes fötter; Det ser ändå ifrån sin höjd på dig, Som solen på den lilja, han förbränner. Var glad, din älskling kommer då igen; Nu vill han icke komma, då du gråter. HON. Då skall jag le. Jag log nu nyss också Och sjöng af glädje, ty han var så nära. Han svarade från denna häll. Hvar är han nu?
När jag, den arme seglarn, Är från min blomstrand borta, Då skimrar för mitt öga Ej någon glädje mera; Ett ödsligt haf är världen, I höjd och djup är tomhet, I hjärtat sorg och saknad. Sant har Nadeschda talat, Ett lån är blott min glädje, Den finns hos henne ensam." Sin flickas hand han fattat, Han log ett vårligt löje: "Min glädje nu jag känner, Hvad gör Nadeschdas glädje?"
Allting krympte ihop; manualen på orgeln blev icke mer än en alnsbredd som den var, stämmorna bara två, pipverket rosslade och hostade, spegeln återgav icke mer än den bondgranna kyrkan med allt dess skräp och liknade på sin höjd attributkammaren på stora operan.
Och jag skall med dem sluta ett fridsförbund; jag skall göra ände på vilddjuren i landet, så att man i trygghet kan bo mitt i öknen och sova i skogarna. Och jag skall låta dem själva och landet runt omkring min höjd bliva till välsignelse. Jag skall låta regn falla i rätt tid; regnskurar till välsignelse skall det bliva.
Vi bestego en med fjellbjörk sparsamt bevuxen höjd för att speja; vi sågo elfven och valde från vår höga ståndpunkt en öfvergång, men vi voro nu så erfarna att vi visste, att de föremål, som i den klara fjelluften syntes helt nära, kräfde timmars marsch för att uppnå. Men »ingen rädder här!» Bara nedför sluttningen, genom ny myrmark och fram till elfven!
Men Assims hand felade; vreden och skymningen bragte den skicklige dolkslungaren på skam. Erland gick emot honom med höjd kniv.
Dagens Ord
Andra Tittar