Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 18 september 2025
Sålunda slöts förhöret i skolan till herr Gyllendegs triumf, rektorns hugnad och gossarnas yttersta förargelse. Emellertid, för att bruka herr Gyllendegs ordspråk, hade man icke sett alla dagars ända ännu. Generalen bet tänderna tillsamman och teg; men hans blick hotade.
I förra delen af denna berättelse hafva vi försökt måla den olyckliga tilldragelsen på herr Gyllendegs äng, som satte honom i split med skolgossarna, och äfven försökt visa, huru dessa förstodo att för tillfället rädda sig undan de faror, hvarmed den vördige borgarens spanska rör hotade dem.
Dessa ord väckte åter i herr Gyllendegs sinne en erinring af hvad som passerat, han blef lugnare och lyssnade på trumman, hvars ljud närmade sig mer och mer. Aldrig hade stadstrumman förefallit honom så hes och svag som nu.
Det blir icke af nöden för utförligheten af denna berättelse, som visst icke i någon punkt blifvit hopdragen, att utskrifva här alla de hotande ord och förbistrade titlar, hvarmed gossarna hela dagen efter herr Gyllendegs visit interfolierade sina omdömen och berättelser om densamma och om honom.
Den kår af marscherande, som nyss blott i förbigående nämndes, nämligen vår obekante herr Gyllendegs fårhjord, hade undan jägarenas oerhörda språng och stoj dragit sig till den sida af ängen, där gardisterna stannat kvar och lofvade ett lugnare grannskap. Men nu gjorde gardet under sin fortsatta exercis en häftigare evolution, hvars hotande anbrott den idylliska armen icke fann godt att afbida.
"Är jag slug eller galen", sade han i sitt sinne, "då jag ej vänder om, utan går på ännu? Hu! Det är kallt i afton och så mörkt, att ej en stjärna lyser. Öfver planket slipper jag in på herr Gyllendegs gård, fast han har porten stängd; jag vet, hvar jag hoppade öfver i fjol. Det är icke säkert på hans gård, där går en tomt nattetid.
Läraren märkte snart oråd, men själf nyfiken att höra gången af herr Gyllendegs process, lät han det bero vid att då och då blott ropa till och hota, ungefär som en tankspridd resande vaknar ibland och ryter till sin stannande häst för att straxt därpå få återfalla i sina drömmar.
Tvenne omständigheter komma dock härvid i särdeles öfvervägande. För att kunna ge tillbörligt lif åt simulakern borde man slippa in i herr Gyllendegs rum midt om natten, och huru skulle man hoppas komma dit, då man visste, att den gamla Susanna hvarje kväll med "tviskinn och brända bullor" tillhölls att stänga både port och farstudörr. Den andra omständigheten gaf än mera bryderi.
Enskilda ljus hade redan tindrat upp i fönsterna, klämtningen afstannade, buller af hjul och hästtraf genomkorsade de glesnade ropen, och skaror af människor störtade in på herr Gyllendegs gård. Herr Gyllendeg stannade en stund och drog andan. "Bevare mig, fattige man", sade han, "en sådan fart kväfver mig alldeles. Tviskinn och brända bullor! Hvarför släpar man mig ut midt om natten?
Dagens Ord
Andra Tittar