Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 1 maj 2025
Greta sträckte sig fram och skålade med brodern mitt över bordet. Hon fnös av skratt. Märta var invigd; hon höll näsduken för munnen, ja, hon bet i den. Längst nere vid ena bordsändan sutto Jean Arvidson och grosshandlar Wenschen; de hade blivit utan damer. Jean satt blek och tyst. Han hade plötsligt kommit att tänka på döden.
Och nu hans hjärta klappade litet fortare nu var det tid att gå och möta henne. Ett ögonblick mindes han Tao och stod och grubblade över honom en stund, tills det slog kvarten i Östermalmskyrkan. Då såg han sig för sista gången i den stora spegeln som stod i ett hörn, fnös litet åt de illa medfarna skorna och gick nedför trappan.
"Och det har naturligtvis fått hänga där i ro och fred, och sända skaror av samhällsvådliga rovdjur över oss", anmärkte Ahlbom. "Det är ingen som har blivit biten", svarade hans fru. "Biten!" fnös Ahlbom föraktligt. "Det är egendomligt vad fruntimmers insikter i naturvetenskaperna äro bristfälliga. En geting biter inte, han sticker med en gadd, som är placerad i, låt oss säga, sitsen.
Casimir berättade, att han fått fatt på Bollan och att hon sagt det där, som du vet att hon sa. Och då tappade du huvudet! suckade tante Sara. Jag! fnös fru Olga. Sällan! Men Casimir tappade huvudet. Han påstod, att endera skulle vi genast eklatera eller också måste han bums flytta för att tysta pratet. Kan man tänka sig något dummare? Nej, sa tante Sara.
När de kommo på andra sidan af fjärden, i Drumsö skog, hördes tjut inifrån Lonkabergen. Det kom närmare. Karl och häst oroade sig icke. Djuret spetsade öron, men tog icke fart. Samuli hade annat att tänka på, emellertid rökte han, det värmde en smula på samma gång som det distraherade. Någonting tassade efter släden, ett svart, långsvansadt föremål, det luffade i takt, pustade och fnös.
Då blev han glad på nytt, därför att han kände igen vägen, och därför att Pudel fnös, viftade på stubbsvansen och ville hem. Så började han plötsligt längta efter mamma; och så kom han ihåg de gula blommorna som han hade i hand. Långsamt och betänksamt gick han hemåt igen, och det kan allt hända, att Sven nu dunkelt erinrade sig att han inte borde ha gått hemifrån.
Att hon inte ville ha följe! Ja se det är obegripligt! Håhå! När man går ut om natten! Håhå! Om natten. Då fnös karlarna till och kvinnorna fnittrade. Den uppbragta flickan ropade: Vad går åt er, grinollar? Kan inte hennes nåd bli nödd att gå ut mitt i natten? Det kan hända vem som helst, nu till mitt i bärtiden!
Si! triumferade gumman. Det fick du för stövlarna, din högfärdstoke. Fick jag något, så gav jag något igen, sade Daniel. Inte tör de glömma mors gumse i första taget. Gumman doppade handen i vattenkitteln. Nu är det just lagom, så du kan tvätta av dig lorten. Hon högg tag i rockärmen, men släppte, slängde med fingrarna i luften, spottade och fnös. Nej, tvi, tvi, tvi. Du är värre än en dynggrep!
Dagens Ord
Andra Tittar