Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 11 september 2025
Och då förstod han, varför han frös så vådligt, för det gör alla som haft ältfrossan, när solen går upp; men skälen, djuret, höll sig så stilla och det röck inte i vindan mer, kanske den slitit sig och gått! måste se efter i alla fall, för att sitta här i onödan, det hörde f... Vestman stirrade förut och såg något mörkt, taggigt, som en hel hop riggar stiga ur töcknet.
Allt vad jag har bjudit henne skall hon hålla.» Och Manoa sade till HERRENS ängel: »Låt oss få hålla dig kvar, så vilja vi tillreda en killing och sätta fram för dig.» Men HERRENS ängel svarade Manoa: »Om du ock håller mig kvar, skall jag dock icke äta av din mat; men om du vill tillreda ett brännoffer, så offra detta åt HERREN.» Ty Manoa förstod icke att det var HERRENS ängel.
Nu sir jag bara rödrutig hufvudkläde på Maglena, och nu bara mössan på Ante. Nu finns dom int till mer." "Kom nu "lill'Ante", "grann Maglena", vi ha annat göra än stå här och si efter de som int finns till." Månke hann inte vända sig om förrän Kristina, som kände längtan efter bå hemtraktspojke och get, och nog förstod att den lille kände sig sorgmodig, var bredvid honom.
Han avskydde allt "fransöskt" och visade detta genom att äta fult och glupskt och genom att tala en svenska, som var mycket grovkornig. Han stutade skolpiltarna och ibland även de yngre lärarna, ty trivialskolans rektor var en mes, som icke förstod sköta sin färla. Brännvinsbränningen befordrade han och likaså supandet. Han fann det politiskt och nationalekonomiskt hälsosamt.
Därför sparde han försakande och troget allt guld, som han kom över, och smälte sedan ihop det till två tjocka ringar. Svara mig nu, Ulva: vilken av de båda männen skulle du ha valt, om de kommit till dig? Hon var så yr i huvudet, att hon först icke förstod honom. Han måste berätta om hela sagan på nytt, men då började de kringstående kvinnorna att ropa.
Han åhörde mig med tystnad, och jag visste icke, huruvida han förstod att med djupare deltagande följa de skildringar, som i dem förekomma.
Just den, hon sökte och önskade se, den förtrogna Johanna, Fostrad som dotter mer än som tjänarinna i huset, Såg hon och bjöd med en vink af den lyftade handen att nalkas. Denna förstod det och slöt att pryda den lutande stugans Trappa med blommor och löf och kom rödbrusig och svettig.
Då hade han fått följa med på teatern och se en pjäs, som spelades på en söndags förmiddag, då Sven kunde få vara uppe och inte behövde föras hem för att gå och lägga sig. Det var Strindbergs »Lycko-Per» som gavs och Sven förstod nog inte mycket av pjäsen, men han hade roligt på sitt sätt. Han hade så roligt, att han smittade alla, som sutto omkring honom.
»Ja, det var ju ingenting bestämt, men i alla fall, ni förstår.» Sven förstod mycket väl, han var ju inte själv utan erfarenhet på området. »Men i går», fortsatte hon, »såg jag honom i sällskap med en annan flicka.» »Ett sådant nöt! Har han ingen smak alls?» »Nej! Och nu vill jag inte vara med längre.» »Det är rätt, stå bara på er.» »Jag hatar honom.» »Bravo! Fortsätt med det!»
När vi dertill besinna att hans poesi understöddes af röstresurser han brukade sjelf sjunga sina visor, och flera af dem äro så sångbara, att de ej kunna fullt uppskattas utan ackompanjemang och att han förstod att skapa egna melodier, kanske äfven föredraga dem på fiol eller annat instrument, kunna vi ej tvifla på, att han varit angenäm för fruntimmerna, äfven om den romantiska historien om Magdalena måste öfvergifvas.
Dagens Ord
Andra Tittar