Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 14 september 2025
Läs ett stycke i Moore eller Irving, läs om Alhambra, O, och ditt hjärta drömmer ej mer om blod och om bojor, Fruktar väl snarare blott, att den älskade, rusig af fröjder, Glömmer sitt hem och sin lilla bedröfvade blomma i norden.
Det var som då man drömmer: man går gata upp och gata ner, som om man hade något viktigt att uträtta, man går ut och in i främmande hus, man deltar i de löjligaste och meningslösaste uppträden, och man finner allting naturligt och i sin ordning och låter ingenting förvåna sig.
Jag drömde fordom allehanda, men drömmer ej numera". "Lycklig du som kan låta bli att drömma", sade Augusta.
Hon log, din ättemoder, och gaf till svar: 'Sen tvenne år mitt öga ej honom såg, Hans blick blef varm, hans fäderneboning trång, Han tog sitt arf, han sökte en öppen värld Och kämpar nu, kvar, huru, jag vet det ej. Men full af undran talte den andra än: 'Hvad, vill du skämta blott, eller drömmer du? Du mor med känslor varma som blickens glöd, Du lämnar åt sitt öde din enda son?
Han kände sig plötsligt så talför att han blev helt lugn i känslan av att kunna säga henne allting rent ut. Ser ni, när man går så här ensam som jag och bara drömmer, slår det till sist över i galenskap, man handlar och bryr sig inte om ifall man dör på kuppen. Å, ni kan inte föreställa er vad jag genomgått innan jag lade det där brevet i lådan. Och sedan jag lagt dit det!
En ljusets riddare framför sin härskara utan fläck på skölden, det är den riddar Magnus, som jag drömmer om. Sjung ännu högre om den drömmen, stolta ulvungablod! Dig hör jag och dig vill jag tjäna. Men var och när, ty nu försmäktar jag och tvinar bort? Att vara född till handling och dömd att sitta stilla, det äter hullet av den tåligaste.
Men nej, jag drömmer ej så vackra drömmar, jag drömde, att jag såg en blodig stupstock ... men det förstår ni ej, och det kan vara det bästa, om det ej det sämsta vore, att ni en gäng dock måste det förstå. SIGRID. Förvirradt talar du. DANIEL HJORT. Förvirring är ju tidens lösen, och förvirring är den enda lösningen på lifvets gåta. SIGRID. O, nej! försoning, frid.
En bättre sats, än den jag nyss citerat, vill jag svära: i dröm och kärlek finnes fröjd och tillflykt; så gladt fins intet, som ej gladare blir genom dem; så sorgligt intet fins, som genom dem ej mindre sorgligt blir. Slå upp ditt öga, kärlek, du som drömmer uti mitt bröst, att där blir ljus och frid, slå upp din blick och liviska Sigrids namn! Jag henne lärt som barn.
Hans blickar hänga fast vid hennes ansigte och det är för hennes skull, han går så illa åt cigarrerna. Jag vänder mig om och ler ett öfverlägset, blaseradt löje. Hur han drömmer nu, fint och skärt. Han är just i de åren. Man har lärt honom tro på »kärleken» ett mystiskt ord, som genom sin blotta klang sätter hans nerver i dallring. Han går i ständig feber.
Det upprepar den så länge, att jag utmattad faller i sömn. Jag drömmer om zoologiska trädgårdar, mordförsök, krig och dambassänger. Det lilla barnets röst är det underliggande substratet till alla dessa drömmar. Äntligen tystnar den. Jag vaknar. Jag saknar ackompanjemanget till min sömn. Barnet låter mig ligga vaken länge nog för att morna mig. Det är inte att hoppas på mer sömn.
Dagens Ord
Andra Tittar