Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 16 juli 2025
Bob blev så rörd att tårarna kommo honom i ögonen. "Menar du verkligen det!" skrek han. "Skall jag få ett regelrätt tillfälle att skjuta dig så full med bly att du kan användas till skeppsankare." "Sure!" sade jag. "Jag skall uppföra mig som ett lamm", sade han. "Släpp mig upp! Jag skall bjuda på pilsner! Får jag duellera med Charley också? Sticka honom tvärs genom skrovet!
"Det där bör noga undersökas", sade bonden och gick närmare intill Bob. "Det förefaller mig som om dialekten vore tysk", anmärkte Charley, som äntligen fått klart för sig vad meningen var. "Och han bjöd mig pengar för en tjänst", röt fransmannen. "Nu, förbanningen " Till sakens vidare utveckling voro Charley och jag overksamma men intresserade åskådare.
Jag var på en hippa i går." "Vem mer än du?" "Ingen. Jag höll den alldeles själv. Det vill säga Charley Reeves, min sekundant, var ju med. Men han räknas inte." "Sekundant?" "Ja, jag har duellerat med Bob Hyes. Han är hos Röda korset nu." Van Weide steg ur vagnen och gick fram till Harry Taylor. "Vad i Herrans namn säger du, karl? Har du skjutit Hyes?" frågade han förskräckt. "Skjutit? Inte?
Sedan dom nu avancerat lite har man ju fått tillfälle att se lite lik, men vad är det i själva verket? Kan man ha någon verklig glädje av det?" Charley Reeves svarade inte, och Harry Taylor fortsatte: "Här kommer man resande många tusen mil för att få se folk slåss, och vad händer? Jo man placeras kilometervis ifrån platsen för slagsmålet, fraktas än fram och än tillbaka.
"Mina ord kunna inte uttrycka med vilken njutning jag kommer att skära halsen av Charley Reeves vid första möjliga tillfälle", flämtade Bob, så snart han åter kunde andas. Och jag tror att han menade det. Well! Vad var att göra. Charley satt visserligen och läste tidningen, men jag hade ingenting att läsa, och det började bli lite långsamt för mig.
Och förresten är min tid dyrbar och jag hade inte råd att slösa mera av den på ett sådant föremål som Bob Hyes. Alltså beslöt jag att söka träffa en överenskommelse med Bob. "Bob", sade jag. "Falskspelare", svarade han. Men jag fäste mig inte vid det. "Vi är i Frankrike nu, Bob", sade jag. "Jag önskar, att ni vore i Gehenna. Charley och du finge singla slant om den hetaste platsen."
Här avbröt Bob samtalet genom ett litet försök att komma upp, som endast avvärjdes genom att Charley återtog sin gamla sittplats en stund. När Charley flyttade sig tillbaka var Bobs ansikte både lugnare, blåare och plattare än förut.
"Vad skall du, sa du?" frågade Charley Reeves och lade en tidning under för att sitta litet bekvämare på sin margarinfjärding. "Flyga!" svarade Harry. "Militäraviat! Bussig karl! Skaffat tillåtelse! Skall ta en liten tripp över de tyska linjerna, förstår du. Få se krig till slut. Inte kan en energisk karl som jag vara nöjd med att hänga bakom armén så här.
Charley och jag insågo ju att något måste göras, och som man inte bör uppskjuta tills i övermorgon det som man inte kan undvika att göra tvärt, tog jag, som är gammal Rugbyspelare, honom strax ovan knäna och spräckte en golvplanka med honom medan Reeves, som är mera bekväm av sig, satte sig på hans ansikte för att få honom lugnare. Själv satte jag mig på hans knän.
Efter denna olämpliga början bad han Charley göra honom den tjänsten att slå mig i skallen med något tungt, samt slutade med ett bestämt löfte att mörda oss båda när han kom upp, vilket i hög grad minskade utsikterna för att vi någonsin skulle resa oss. "Bob!" sade jag emellertid vänligt till honom. "Är du på något sätt stött på mig?" "Mordbrännare!" svarade han, vilket jag tydde som ett jakande.
Dagens Ord
Andra Tittar