Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 30 september 2025
Man håller hos dig offermåltider på bergen; man bedriver hos dig vad skändligt är. Man blottar sin faders blygd hos dig; man kränker hos dig kvinnan, när hon har sin orenhets tid. Man bedriver styggelse, var och en med sin nästas hustru; ja, man orenar i skändlighet sin sons hustru; man kränker hos dig sin syster, sin faders dotter.
Hon stannar der länge med blicken åt de blå bergen i fjerran, som otydligt skymta fram mellan rökmolnen. Hon väntar... Hon tänker framåt i tiden, och på den tid som varit, och nu står hon vid skiljevägen... Hvad det förgångnas historia är enkel och hvad framtiden lofvar mycket!
Aldrig tyckte vi tre oss ha sett fagrare syn, än dessa menniskor, som aftecknade sig mot de kala bergen, och aldrig ha qvinnohjertan klappat lifligare vid åsynen af manliga varelser, än våra. Det förstås, att vi kanske kunnat bli gladare, om de mötande varit qvinnor, men vi voro ej orimliga i våra fordringar.
Du kunde, som så mången, medtaga din hustru för att göra det tyngsta arbetet i tjensten. Du är god, Reka, tack. Så lycklig som jag har ännu ingen qvinna varit". Reka gick. Icke många gånger hade månan vexlat sitt sken, då syntes Amulamela nalkas till Tummes sommarboning. Reka hade just varit till bergen för att hemta is, nu stod han sysselsatt att hugga bränsle. "Reka, barnet sofver.
Och hon tog sin son med sig, och Achior dolde dem hos sig. Men Israels barn förtröste uppå Herran och befästade sig på bergen och i städerna och fastade och bådo till Herren Israels Gud. Och det vardt sagdt Holofernes, att Israels barn rustade sig och ville värja sig, och han förgrymmades svårligen och frågade hvad folk detta var och hvarpå de hade sin lit.
Om en man har hundra får, och ett av dem har kommit vilse, lämnar han icke då de nittionio på bergen och går åstad och söker efter det som har kommit vilse? Och händer det då att han finner det sannerligen säger jag eder: då gläder han sig mer över det fåret än över de nittionio som icke hade kommit vilse. Så är det ej heller eder himmelske Faders vilja att någon av dessa små skall gå förlorad.
Men då hon klädt sig, tog hon sin bror vid armen, och båda Skyndade ut och mötte den främmande redan på trappan. Tredje sången. Till hjärtat, som var kallt, Säg, hur du lågor bar? Hur kunde du bli allt För den, du intet var? Solen sänkte sig ned och skymdes af bergen i väster; Mild som en brud var aftonen dock.
Ända bort mot de avlägsnaste blå bergen låg skogen på de buktande åsarna som ett grönt, svallande hav, och nära honom stod furor med något strängt, rent och allvarligt över sig. Var de beskyddande eller förebrående, dessa urgamla träd? De hade väl sett och känt hundra vintrars snöstormar, men hade de någonsin förr haft ett sådant kryp till människa så här inpå sig som nu?
Ett vet jag, att mitt sinne I forna barndomsdagar Var som en snö på bergen Emellan jord och himmel, Så lugnt det var, så fredadt, Så hvitt, men ock så kyligt.
Blek och grå randades morgonen, kontur efter kontur framstod ur dunklet, perspektivet klarnade och blef längre, det gråa blef hvitare och i allt tydligare linier tecknade sig bergen på ömse sidor Långträsket och åsen bakom gården. Någon kom uppspringande, det var Agreens Josef, som skulle ha en båtshake från lidret och tåg...
Dagens Ord
Andra Tittar