Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 9 september 2025
Det skulle vara annat det än att gå öfver en is, som lyste svart, och blänkte som om man gett sig ut i öppna sjön, samt ha öfver hufvet på sej ett norrsken, som var ledt och ängslande, med röda och gula och blå lågor högt opp på himmelen. En kunde rent tro att det skulle bli domens dag och att allt som fanns, bå jord och måne och stjärnor skulle brinna opp.
För jag var torparedotter, si! Men inte ba ja'n, och inte truga ja'n. Utan tvärtom. För jag hade väl en annan i hågen. Och han var just ackurat lik Danjel, var han. Ja, de va'n. Ackurat lik Danjel, va'n. Håll käften, upprepade Daniel. Men sväran fortfor: För den jag hade kär, han lämnade mig allena och gick med en annan. Och si, jag var allena om natten. Och då kom gästgivarn
Vad fan menar ni med att ge mig kokta potatis till biffen? Och så ingen lök på! Nej, det är för djävligt. Kan ni inte lära er att laga mat här i Danmark? Ni skulle ta över till Sverige och se, hur vi lagar det. Ä, mä, bä hur var det? Beställde jag en fransk böff. Det heter biff, karl, lär er tala rent, men än sen då? Kära bror, förlåt att jag blandar mig i saken.
Maglena kanske skulle stått mindre undrande och tung i sinnet om hon sett huru Månke stannade bakom brädstapeln och kikade mellan bräderna efter syskonen så länge han kunde se dem. Hon skulle blifvit rent gråtfärdig om hon sett honom böja sig ner öfver Gullspira och hört hans varma försäkran till geten: "Vet du de Gullspira, granndocka, att nu ska du få heta bå Ante å Maglena.
"Husbonn hällde så mycke brännvin i hetkaffe, så de blef mer brännvin än kaffe. Och drängen där, han ville ha i oss sån't." "Ja, int kunde ni småstackare komma från det", jämrade Ante. "Och så ha ni inte kunnat akta er för första supen ändå." "Vi gret och ba' att få slippa", försäkrade Maglena "och jag sa att jag skulle få spy af det."
Och nu går hon och lägg sej, för hon tänk att vi, som ha gått bå dag och natt ska göra som hon." "Men de är ju midt på da'n", invände Ante, som tyckte att ett förståndigt förslag borde komma från honom och inte från lill'drängen, eller ens geten. "Ja då får solskene bli månsken för mej", föll Maglena i talet. "Jag är så trött så jag ids int klä af mej och torka skorna framför elden."
"Ta hit Ujyla, tå få vi väme ått vi å", skreko småstintorna på kälken. "Ni mått vara snäll nu. Giss på om mor hörde småstintena sina grine för jämnan. Ha ni int just fått mjölk, som va bå söt och varm." "Men de va som ingenting", kved Brita-Kajsa. "Va' tinnenin" upprepade Märta-Greta snyftande, med tårar i stora, sorgsna ögon. "De va två skedfyllor till er hvar.
"Han ville ju köpa våran Gullspira, och han sa' ju de, att om en jämt hade mjölk te koka åf och te ha i kaffe så kunde en inte just behöfva supa för jämnan." "Si du nu Ante, att de va' bra ändå att du hadde oss i väg. Du ha låti om dej ibland för de, och vari ånger bå för du tog oss och Gullspira med dej ut i lande. Men nu si du hur bra de va.
Hustrun gjorde honom sällskap häruti, där hon frisk och lycklig satt invid honom och halfhögt språkade om barnen. "Ja tänk på hva' såna snåstackare ha fått slita ondt", sade mannen. Han såg begrundande på barnens urväxta eller af stort folk aflagda, skänkta kläder. "De går int att tala om de", ifrade hustrun, "utan bå' far och mor, och såna eländesår, som de fått vara med om.
"Kom, och låt de ligga", murrade Anna-Lisa. "De låg int nå bra, och lillgranen där ba mej göra'n fin", skrattade Maglena, "men nu håll jag på te bli trött." Det hördes på rösten att Maglena inte var så munter som hon låtsade vara. "Ställ dej bakpå medarna en stund, så får du hvila", sade Ante. "Anna-Lisa och jag rår nog me er alla tre en bra bit.
Dagens Ord
Andra Tittar