Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 21 juni 2025
Vi veta ju vem han är som sade: »Min är hämnden; jag skall vedergälla det», och åter: »Herren skall döma sitt folk.» Det är förskräckligt att falla i den levande Gudens händer.
En stund, och till sitt skick än mera torftig Kom Herren åter och begärde bröd. "Gif", sad' Jodocos, "gif min del åt honom, Råd finner Herren nog." Och tjänarn gaf. En stund, och Herren kom för tredje gången, Än mer förhungrad, och begärde bröd. "Gif", sad' Jodocos, gif din del åt honom, Råd finner Herren nog." Och tjänarn gaf.
Och sedan klarnade de åter helt plötsligt. Hon steg upp och vacklade med utsträckta händer åt det håll, hvartåt hon höll blicken riktad. "Hvart går frun?" frågade Maja Lisa, som råkade vara henne närmast, och tog i henne. "Arvi, Arvi!" mumlade hon och såg fortfarande åt samma håll utan att blinka på ögonen. Båda pigorna tryckte henne tillbaka ned i sängen. "Inte är der något. Frun yrar bara.
Nu hoppas jag emellertid, att våra dispositioner för framtiden gifver er åter först och främst ert kapital och dessutom rikliga räntor.» »Käre vän! För mig är det nog att företaget lyckas och att det helt fullföres. Det är hufvudsaken för mig. Jag har med detta offer gagnat mitt land och det är mig belöning nog.» Den nya Golfströmmen
Och jag skall sätta upp min tron i Elam och förgöra där både konung och furstar, säger HERREN. Men i kommande dagar skall jag åter upprätta Elam, säger HERREN. Detta är det ord som HERREN talade om Babel, om kaldéernas land, genom profeten Jeremia. Förkunnen detta bland folken och kungören det, och resen upp ett baner; kungören det, döljen det icke.
Nu sutto de åter i den kära pratsoffan i hvar sitt hörn och småhviskade om skol- och kamratintressen. Lampan var släckt, och endast gaslyktan utanför fönstret spred ett svagt skimmer i rummet. Bakom skärmen hördes Lisis lugna andetag, hon hade nyss somnat i sin lilla bädd bredvid Bellas.
Som qvinna kunde jag ej få fortsätta med glasmästeriet utan verkgesäll, och ingen sådan ville åtaga sig verkstaden mot mindre betalning än hvad den nätt och jemnt kunde inbringa i vår lilla stad. Då var jag åter oförståndig och misströstade och hade velat dö, blott jag fått barnen med mig. Men Gud hade ännu ej öfvergifvit mig.
»Ajö, Euers Hochzeit!» sade han helt burdus, bugade hastigt för de övriga damerna och rusade i väg, utan att akta på de uppmaningar att stanna kvar, som i en välljudande kör klingade efter honom. En liten stund senare satt han åter på Turisthotellets terrass, och lovade sig själv, att han hädanefter skulle akta sig för att slå ned på obekanta flickebarn, hur tilltalande de än månde vara.
Måsarna på strömmen skreko och larmade, seglade i vida kretsar fram och åter över vattnet, tindrande vita, sköto pilsnabbt ned mot vattenbrynet som lysande stjärnfall mitt på dagen och stego åter upp med något sprattlande och blankt i näbben.
Ada sitter på sin tjocka runda pinne och bevakar allt som händer i rummet i det lilla huset och även allt som händer utanför huset. Då och då äter hon litet salad och en bit skorpa som hon först doppar i den lilla vattenskålen för att den skall bli mjukare. Hennes runda ögon stirra stelt rätt ut från sidorna av huvudet och då och då öppnar hon sin näbb för att säga det enda ord hon kan: Äda! Äda!
Dagens Ord
Andra Tittar