Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 27 juli 2025
Anna-Clara bar dock sin ring utan att lägga märke till den och utan att tala om den, alldeles som äldre folk göra med sina vigselringar, så länge de äro gifta. Men en dag sprack Anna-Claras ring mitt itu. Sprack alldeles av sig själv. Franskt guld är kanske inte så starkt.
Var snäll och köp inte den bilen till er dotter, ty då blir jag ruinerad! Det lovar jag, sade Alices fader. Det lovar jag bestämt! Och så togo vi varandra i hand på det löftet. Så nu kan jag åtminstone vara säker för den utgiften. Fröken Anna-Clara anhåller om plats för följande i det aktuella ämnet. De uttalade vanvördiga åsikterna stå naturligtvis helt och hållet för författarinnans räkning.
Det är så, sade Anna-Clara och snyftade och grät, att man ska räkna till ett hundra studenter och den hundrade ska man knuffa till och sedan ska man se två vita hästar och så ska man möta ett rött parasoll och den första gosse man sedan tar i hand, blir man gift med. Nu har jag gjort alltihop det där och nu blir jag gift med Per-Olof! Men jag vill inte ha honom! Jag avskyr honom!
Och då Anna-Clara går, följa de henne med stora, beundrande blickar. På kvällen, då Anna-Clara gått och lagt sig, ligger hon stilla och tänker som barn bruka innan de somna. Så säger hon: Min mormor är inte så fin som Chapmans mormor, för hon har inte varit hos Hennes Majestät Drottningen av Danmark. Nej, säger jag, hon är inte så fin.
Så såg hon mig rätt i ansiktet och sade i en bestämd ton: Jag vill bara säga dig en sak: man går inte in i ett stängt rum utan att knacka först ! Jag tror inte att Anna-Clara är mogen för de religiösa spörsmålen. Nu är det sagorna. Först alla dem om trollen. Om Bim-bam-bo som är så stor och så lång att han kan titta över de högsta trän och se ned på andra sidan om stora berg och skogar.
I de ljusa vackra vårdagarna inträffade två händelser i Anna-Claras liv. Greta som går klassen under Anna-Clara fick en cykel, en riktig damcykel. Anna-Clara berättade nyheten så där i förbigående, dock så att en person med fin hörsel kunde ana en hel del. Efter några dagar sade Anna-Clara: Två hundra kronor är mycket pengar.
Det året med ringen blev det jul, som det brukar bli, för snälla barn, och en dag i början av julveckan sade Anna-Clara: Det finns bara en sak i hela världen ... Vilken sak, sade jag. Bara en sak ... Det finns många saker i världen. Nej, bara en! Och jag har sett den i dag. Alice har den. Är den dyr, säger Anna-Claras moder, som vet att det kostar pengar med jul.
Vi ska se om hon kan simma! sade Karl-Olov, som inte heller ville bli våt. Anna-Clara sprattlade och skrek och var nära att sjunka, då Emanuel nedlät sig att hugga henne i armen och hala henne ombord. Vid middagen debatterade vi saken. Och vi kommo alla överens om att det var en stor skandal att inte Anna-Clara kunde simma. Och Emanuel sade, att nästa gång fick hon ta sig upp bäst hon kunde.
Hon måste ha mössan var dag, när hon kommer till staden. Hon måste ha den i skolan. Anna-Clara är med på den stora bjudningen. Hon var inte bjuden, men då vi drucko kaffet stod hon utanför trädgården med händerna på ryggen och tittade och undrade över vad stora människor egentligen ha för sig på sina stora bjudningar.
Nej, säger Anna-Clara, inte alls, utan två riktiga sjöofficerare med uniform, såna där som de stora flickorna dansa med på Sossitén kom och talade vid mej. Nej, så märkvärdigt, tänk. Vad sa dom?
Dagens Ord
Andra Tittar