Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 21 juli 2025
Och när HERREN låter dig komma in i kananéernas land, såsom han med ed har lovat dig och dina fäder, och giver det åt dig, då skall du överlämna åt HERREN allt det som öppnar moderlivet. Allt som öppnar moderlivet av det som födes bland din boskap skall, om det är hankön, höra HERREN till.
Men nu tror jag hvarken på den ena eller andra myndigheten. Jag gör min plikt och har inte respekt för någon annan än dödgräfvaren, ty han öppnar porten till ett fängelse, hvaraf mitt endast är en underafdelning. Andra scenen. Fångvaktaren. FÅNGVAKTAREN. Ni, herr Olof Klaesson? Ni lefver? OLOF KLAESSON. Tyst! Låt mig träffa min bror. FÅNGVAKTAREN. Men' OLOF KLAESSON Var lugn för din tjänst.
Det lugn, de därigenom hoppas vinna, hotas ju varje ögonblick, ty naturen öppnar för våra ögon gravar i tusental, oräkneliga varelser med liv och känsla omkomma varje ögonblick.
Författaren utreder, huru Platon förvandlar denna känsla till något som öfver föremålet ställer idéen; han visar hur Eros-tanken blir liktydig med rent själslig »betagenhet» och hur denna utvecklas till vishet, till en filosofisk intuition som säger författaren »för den så hänrycktes inre öga öppnar den sanna, den djupare insikten: den som täcker den verkliga verkligheten och anande fattar det gudomliga själft».
Men druckna ögon hava icke märkt, att ett moln stigit upp i vindsidan. Det är icke större än en hand, men det är en stor svart hand som lägger sig tung över solen, och snart ser himlen ut som en stenkolsrök. En blixt öppnar en sluss, och nu häller regnet ner i de öppna festvagnarne. Inga paraplyn! Hovmarskalken är i förtvivlan! Signalera lokomotivföraren! Han hör inte!
Han är trött på sina leksaker och det är ännu tre långa timmar tills Anna-Clara kommer från skolan. Men han går ändå upp till oss. Då jag öppnar dörren, står han i förstugan och frågar: Ä Anna-Clara hemma? Nej, säger jag, hon är i skolan. Jaså, säger Sten, och så stå vi där. Stig in ändå, säger jag, och se hur vi ha det! Så har det gått till många gånger.
Men i sista ögonblicket då den osynliga gamen kväver mig under sina vingar, släpar någon mig ur sängen, och furiernas jakt tar sin gång. Besegrad, slagen till jorden, bragt utom mig, lämnar jag slagfältet och ger vika för de osynliga i den ojämna striden. Jag klappar på dörren till salen på andra sidan om korridoren. Min mor, som ännu är uppe och försänkt i bön, kommer och öppnar.
Ett regn blandat med snöslask faller just som jag börjar springa . . . i bakgrunden av en kort gata tecknar sig mot himlavalvet en svart port, ofantligt stor, ett verk av cykloper, en port utan något palats till, vilken öppnar sig åt ett hav av ljus . . . Jag frågar en polisbetjänt var jag befinner mig. Porte Saint-Martin, min herre.
Men allt bland åsnor som öppnar moderlivet skall du lösa med ett får, och om du icke vill lösa det, skall du krossa nacken på det. Och allt förstfött av människa bland dina söner skall du lösa.
Innestängd på mitt rum öppnar jag kuvertet, som skall avgöra min framtid, och jag läser: »Det pulver, som lämnats oss till undersökning, företer följande caracteristica: Färg: gråsvart. Lämnar spår på papperet. Täthet: betydlig, överlägsen medeltätheten hos grafit; ämnet synes vara en hård grafit. Kemisk undersökning: Detta pulver brinner lätt och utvecklar därvid koloxid och kolsyra.
Dagens Ord
Andra Tittar