United States or Vanuatu ? Vote for the TOP Country of the Week !
I tre rum bodde fadern med sju barn och hustru samt två tjenare. Möblemanget bestod mest af vaggor och sängar. Barn låg på strykbräden och stolar. Barn i vaggor och i sängar. Fadern hade intet rum för sig, men han var alltid hemma. Mottog aldrig en bjudning af sina många affärsvänner, derför att han ej kunde bjuda igen. Gick aldrig på källare och aldrig på teatern. Han hade ett sår, som han ville dölja och läka. Hans nöje var ett piano. Ena systerdottern kom in hvarannan qväll och då spelades
Jag sköt undan både papper och penna och lät Sven störa mig så mycket han ville. Och det gläder mig nu. Här ute sjöng lille Sven, som han hade gjort hela vintern, och det var visst närmast för hans skull, som Elsa hade yrkat på, att vårt piano för en gångs skull fick följa med ut i skärgården.
Att giva honom några kontanter gjorde L. ej gärna, ty dels tyckte han det icke löna mödan, dels ansåg han arbete vara hälsosamt. Han hade i sin ungdom hopsatt en »polacka» och låtit trycka densamma. Den var satt för piano, »men lämpade sig särdeles väl för flöjt», som det stod på titelbladet. Som nu ingen människa hade köpt densamma, återstod blott för L. att sprida sitt kompositörsnamn för intet.
Såå, min pulla, nå, säg mig, hurudan bildning? Jag vill bli fin. Jag vill lära mig att se ut som du och dina fröknar. Jag vill ha fina kläder. Fina rum. Fina möbler och fin lukt. Jag vill Är det hela bildningen? Och så vill jag lära mig franska och piano, när jag först får det andra. Men allra först... Nå, allraförst? Jag vill gifta mig, bli fru, jaha du, fru. Och hvems, tror du? Jo, din, du!
»Jag har icke studerat dig länge nog för att veta om det är sant.» »Jo, du kan tro mig på mitt ord. Jag är en kolossal humbug.» En stund derefter klagade han öfver att det spelades piano i våningen under hans rum så att han icke kunde arbeta i ro. »Jag funderar på att flytta på landet. Inackordera mig i en bondgård en half mils väg från staden.» »Det skulle du icke stå ut med länge.»
Men han hade ej kunnat undgå att lägga märke till, att hon ej talade som han eller de andra i stan. Och hon talade inte heller som kusinerna i Göteborg eller Malmö. Men kanske ni inte läser franska? frågade hon. Nä. De gör ja . Han var ohjälpligt slagen. En stund efter kom det för honom, att han kunde ha sagt: Ja, men ja läser tyska. Nu var det emellertid för sent. Hon frågade: Spelar ni piano?
Han satt alldeles stel och åt sin bakelse. Tycker du om din bakelse? frågade Rose. Han nickade svagt gillande. Ja tycker väldigt mycke om min, sade hon. Det blev tyst, en lång tystnad. Slutligen frågade Rose: Vill du ja ska spela? Han såg på henne: Spela va? Piano, naturligtvis. Han blev nära nog stel av skräck: Nä, nä, nä, gör dä inte Men hon hade redan lämnat bordet.
Dagens Ord
Andra Tittar