Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 22 september 2025
JULIA. För min skull inte; gör, som er behagar, Jag står till tjänst i dag och alla dagar; Men onkel är så afvig nu, så tvär. v. DANN. Visst icke; det är du, som afvig är. Hur tanke tanke i mitt hufvud jagar! O himmel, Axel, Axel är då här! v. DANN. Säg öppet, om det vill ackommodera Prinsessan att bli målad nu?
Nåväl, hur du vill ta det. JULIA. Bli målad? Skall jag målas? v. DANN. Ja, minsann! JULIA. Omöjligt, onkel, nej, det går ej an, Jag kan ej v. Kan ej! Jo, du kan, kan målas, Kan smörjas, svärtas, tjäras, ja, bestrålas Med alla färger, som man finner till. Ja, snälla onkel, visst, om ni det vill. Dock fruktar jag, det kunde vara För onkel själf ej utan fara Att ha mig tjärad. v. DANN. Hvad befalls?
Stora, svarta nederst, så allt mindre och mindre, tills toppen pryddes av en liten vit kista. Och på alla kistorna stod det plakat: "Hållbar men billig!" "Högst komfortabel!" "Senaste modell!" "Rymlig och luftig!" o.s.v. Och på den lilla vita stod en vackert målad skylt: "För er lilla älskling!"
Det är en grann en, målad med två hjärtan och anno 1852 och var en gång den gamlas fästmöhärv, som Floden i världen själv hade gjort och som hade ärter inne i skaftknappen, som skallrade, när man rörde på henne.
Fader, sade Eufemios, jag påminner dig om detta, icke för att fresta ditt tålamod, utan för att från mitt huvud vältra skulden för den sorgliga, jag må säga förskräckliga och alldeles oväntade utgången av våra bemödanden ... Vad har då hänt? utbrast Petros med oron synbart målad på sitt askgrå ansikte.
Det är en grann en, målad med två hjärtan och anno 1852 och var en gång den gamlas fästmöhärv, som Floden i världen själv hade gjort och som hade ärter inne i skaftknappen, som skallrade, när man rörde på henne.
Vad under då, om allt, från skaparen till hans härskaror, försvann för Klemens och vart till den heliga ungmön? Men de anletsdrag, under vilka han föreställde sig henne, voro Eusebias, ty något skönare än dessa, sådana de nu voro för hans blickar, kunde han icke framtrolla. Eusebia skänkte honom en afton sin bild, målad på elfenben och icke större än han kunde bära den på sitt bröst.
När portvaktaren öppnade för den obekante, hade han icke iakttagit, att denne, medan han knackade, utbytte en förtrolig blick med den gamle olivhandlaren Batyllos, som stod på gatan ett stycke därifrån, med häpnad tydligen målad i sitt ansikte, och att icke långt ifrån Batyllos stodo två män, den ene präst, som viskade sinsemellan och mönstrade främlingen med skarpa blickar.
Vem har så dårat eder, I som dock haven fått Jesus Kristus målad för edra ögon såsom korsfäst? Allenast det vill jag att I skolen svara mig på: Kom det sig av laggärningar att I undfingen Anden, eller kom det sig därav att I lyssnaden i tro? Ären I så oförståndiga? I, som haven begynt i Anden, viljen I nu sluta i köttet?
Dagens Ord
Andra Tittar