Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 16 september 2025
Tankar, otaliga tankar, Sägen, hvar kasten I ankar? Barn af en ädlare värld, Ges det ett mål för er färd? Slumrarinna i den slutna knoppen, Vakna snart och gläd din fosterdal, Mött af fjärilns kyss och smekt af droppen, Som från himlen faller mild och sval. Skynda, skynda! Allt, af stunden gifvet, Varar blott så länge stunden rår. Skynda, skynda!
Att en gång lämna honom spiran obestridd I tryggadt arf, hvad lockelse i detta mål! Han skall den kunna äga utan brott, han skall Af makten pröfva glädjen blott, ej sorgerna. För honom vill jag kämpa, för hans framtids glans Och bära bördan, lönen bäre sedan han. Dock se, de nalkas redan, mina sändebud. LEIOKRITOS. Var hälsad Adamastor, du, och du, o son Af Lichas, Medon!
Så snart som vi ha erkänt odödligheten, äro de döda ingenting annat än överlevande, som fortsätta sina förbindelser med de levande. De onda genierna äro följaktligen icke elaka, eftersom deras mål är ett gott, och det vore bättre att använda Swedenborgs ord, tuktoandar, för att avlägsna fruktan och förtvivlan.
»Få vi stanna här i natt?» »Stanna!» kom det i nekande ton. »Ja da.» »Hvar få vi ligga?» »Eg veit ikke eg», tröstade oss budejan gäspande. Nu grepo vi till det vanliga medlet för att upptina obekant värdfolk: Vi redogjorde för våra personer, vår vandring och vårt mål.
Antikt lugna, plastiska konstverk med innehåll af lefvande och varmt lif. I arbetet skall jag söka dig ännu när du icke unnar mig att se ditt ansikte. Jag har ett enda mål: visa dig att jag var värd, hvad du aldrig gaf.
Möjligheten fanns att man här strävade mot samma mål, ett förhållande som endast kunde skärpa känslan av rivalitet. Axel hade visserligen anförtrott Stellan, att han skulle bli skald. Men Stellan fäste sig mycket litet vid sådana förflugna och högtflygande planer. Innerst inne skrattade han åt dem. Axel Ahlberg skald! Hur fan skulle han kunna bli det! Det var visserligen sant, att han skrev vers.
Ty såsom ett fåfängligt ting har detta kommit till världen, och i mörker går det bort, och i mörker höljes dess namn; det fick ej ens se solen, och det vet av intet. Ett sådant har bättre ro än han. Ja, om han än levde i två gånger tusen år utan att få njuta något gott gå icke ändå alla till samma mål? All människans möda är för hennes mun, och likväl bliver hennes hunger icke mättad.
Fjalar åter triumferar öfver sitt fulländade verk, han tillbes af ett land, hvars lycka och flor han skapat, det finns ingen, som vågar mäta sig med honom; hvad han på jorden kunnat åtrå, har han vunnit, han tycks äga allt, och dock äger han intet bortom det mål, dit åren föra honom, bortom förvissning och död.
Alla går de till samma mål; alla have de kommit av stoft, och alla skola de åter varda stoft. Vem kan veta om människornas ande att den stiger uppåt, och om fänadens ande att den far ned under jorden? Och jag såg att intet är bättre för människan, än att hon är glad under sitt arbete; ty detta är den del hon får.
Sätta ett nät här, knipa sig en fågel där, det var nu hela hans livs mål, och distriktet blev förvandlat till lika många jaktplatser och fiskställen, som det förut varit inbillade gömställen för smugglare. Och varje utgård blev en station, där han tog en sup och bjöd på en sup, och alltid hade han korn på slåtterölet, när det hölls, och när en båt skulle av stapeln, visste han långt förut.
Dagens Ord
Andra Tittar