Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 14 maj 2025
Louise hade ringt på och bett honom komma. Ingenjören hade varit utsatt för en del ledsamheter. Några berusade personer hade om natten kastat sten mot huset, krossat butiksrutorna och "Krokens lampor". Och ropat: Ut med Kroken! Ut med Kroken! Vidare var det krångel med affärerna. Abraham fann sin far blek och försagd men tämligen lugn. Ja, ser du, det har varit en del svårigheter.
I går kom för första gången en man, som vandrar kring och ber om nådegåvor. Folke Filbyter reste sig, rödflammig av harm. Det är stor skam att höra om sådant. Låna mig den löskekarlen. Jag skall taga honom med mig ut på åkern och spänna honom för kroken. Har han då en snål och dålig herre, som inte kläder och föder honom?
Doktor Roth hade tagit sin lille vän upp på armen och bar honom kring i salen, görande miner som en öm dadda. Nå, sade redaktören, det är ju väl, när det slutar med glädje. Kroken hade visst tänkt sig något annat, men det går val över, det med. Leve glädjen och ungdomen, kära bror. Vi gamla, vi nöjer oss med nattmössan och ett varmt krus vid fötterna.
Vilken ädel man, den Brackander! sade Spöqvist beundrande. Men korporalen och i synnerhet mor Kerstin, som på senare tider fått helt andra tankar i ämnet, tycktes alldeles icke benägna att nappa på kroken.
Luren, som han av artighet eller gammal vana hållit vid örat, föll till golvet. Och han iddes icke taga upp den. Vad skulle han höra? Tokprat! Han satt där han satt, därför att Kroken hade lurat honom dit, och därför att han betalt en krona i inträde. Nej, det var för resten inte den lille dumme Kroken, som lurat honom. Han hade lurat sig själv.
Gumman kände också sin underlägsenhet, sitt ohjälpliga undertag, och det steg en glöd upp på kinderna och en brand i ögonen. Jag trodde det var slut mellan honom och Ida, halvviskade den gamla. Nee vars, det är långt kvar ännu, svarade Carlsson, som mycket väl kände, hur han halade in sin rev och att något satt på kroken. Ska ni gifta er då?
Och hon sprang upp och begynte rumstera om i köket, gjorde upp eld, hängde vattenkitteln på kroken över härden. När nu elden flammade upp och lyste upp rummets vinklar och vrår, blev hon lättare till sinnes, smågrinade och småsjöng, allt under det hon skötte sina sysslor.
De skulle till handelsman och ha en tunna tjära och på abeteket och hämta gråsalva åt grisen, och så skulle de på posten och få ett frimärke, och så skulle de ner till Fia Lövström i Kroken och låna tuppen mot ett halvpund småtärna till notbygget, och sist hade de hamnat på gästgivaregården, där Carlsson bjudit på kaffe med dopp.
Drömmens sommarvärme hade stegrats till hetta, ugnshetta, och över det rödbelysta taket dansade väldiga skuggor. Vad håken nu då, undrade gumman, kavade med armar och ben. Men när hon äntligen kommit upp på bänkkanten, blev hon still av lutter förvåning. Elden på härden stod högt upp i rökfånget, dundrade och brakade värre än skorstenseld. Vattenkitteln var lyftad från kroken.
Men då han tändt sin pipa och lagt skinnmössan på bordet, Drog han behagligt en starkare rök och talte och smålog: "Anna, han kommer ej lätt, din bror, från den blomstrande Hedda; Fast är den raske Mattias, min vän, som en gädda på kroken, Men om dig lyster, så kom, och vi färdas i afton gemensamt, Äldre och yngre, och fira med fröjd hans förlofning på herrgåln."
Dagens Ord
Andra Tittar