United States or Cambodia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Vid Rhen och antagligen äfven på många andra ställen i Tyskland finner man därför ofta, att de kemiska fabriksarbetarne ha hvar sitt lilla landtbruk, som skötes på lediga stunder och hvilket för öfrigt lämnar en sund sysselsättning äfven åt hustru och barn. Stegringen af arbetslönerna inom Tysklands kemiska industri framgår af nedanstående siffror.
Den enda form af kyrkotukt vi ännu ha i behåll är uteslutning från nattvarden i vissa fall samt varning af kyrkorådet . Beträffande kyrkorådsvarning kan nämnas att kyrkorådet äger rätt att i och för »allvarliga föreställningar och varningar» kalla inför sig en hvar som bor eller uppehåller sig inom församlingen.
Det fans en annan som också i många år måst undvara en mors omsorger. »Hvem har uppfostrat er?» »Min far och en stendöf tant. Godheten sjelf.» »Då är ni bortskämd.» »Man säger så. Jag är enda barnet.» »Er far bor i Malmö? Hur trifs ni der?» Hon skrattade och gjorde en rörelse af missaktning. »Förskräckligt. Men jag är inte heller hemma mycket.» »Hvar håller ni annars till?»
Väl visste hon, att det, hon kände för Johannes Tibell, icke var, hvad hon drömt om att känna för den man, den hjälte hon helst velat tillhöra; men aktning och tillgifvenhet var väl också en grund att bygga sin lyckas stuga på? Farmor var gammal, kunde icke lefva länge, gården var pantsatt för skuld. Hvar skulle hon sedan få ett hem?
Flera skaror uppstämma sitt halleluja, ett uttryck, som här förekommer fyra gånger, men eljest ingenstädes i Uppenbarelseboken. På jorden ropa konungarna, köpmännen och skepparne hvar sina två "ve," v. 10, 16, 19, Den första hallelujaskaran, v. 1, är kanske gamla testamentets heliga.
Också har han tyckt det kunna utgöra en lämplig ingress till expositionen af ifrågavarande poetiska verk, som till skaldeslag väsentligt skiljer sig från de dikter, man förut fått emottaga af Franzén. Hvar och en vet nämligen, att dessa varit af lyriskt eller episkt innehåll; nu däremot utgöres detta femte band af tvenne dramatiska stycken.
Man samlades hvar lördagsafton hos någon af medlemmarna. Trakteringen kunde vara endast i en pärtkorg framsatta smörgåsar; men vid dessa samkväm förde snillet spiran.
Och runosångarne på golfvets midt stannade en stund i sin sång, hand i hand, tigande och lyssnande, undrande hvad detta månne blifva; men snart började den ena ljudligen: "Nu den gamle Wäinämöinen Körde slabberkäft ur stugan, Föste pratman ut i kärret, Sjöng hvar obedd gäst i dyen". Och då hördes ett bifallssorl kring stugans bänkar.
Om en källa sval jag vore, Väl jag visste, hvar jag vällde; Nere vid min älsklings fönster, Där han af och på sig kläder, Att sin törst han måtte släcka Och sig svalka med min bölja. Konda dog, hans moders enda sällhet, Lämnande sin mor det kval att honom Fjärran från sin boning ge åt jorden. Hon begrof den käre i sin trädgård Under gyllne pomeransträns skugga.
Visst hade hon ofta tänkt på, att taga pappa och magistern med sig dit och visa dem alla slottets skatter, men hon fruktade att sedan icke få vara ostörd. Nu visste ingen hvar hon fanns, och ingen kunde finna vägen dit, för det fanns ingen väg, och slottet såg bara ut som två stora stenar med ett krypin emellan, så där var hon alldeles i fred.