Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 6 oktober 2025


Digra moln hopade sig över skogen, och djäknarne sågo sig om efter en hydda, under vars tak de måtte kunna härbärgera sig, tills den hotande regnskuren gått över. Det dröjde länge, och de voro genomblötta av regnet, innan de funno en sådan.

Vad som hänt under den svåra vintern, modren dog, tycktes fordra en begravning i den unges sinne, ett tjockt täcke av jord och sten, ett helt kummel av andra minnen för att icke kunna stå opp igen, och när det lilla enformiga livets små händelser ej kunde förse nog hastigt med material, lekte han ihop tilldragelser, massor av intryck, och hopade påhitt, synvillor, hörselvillor att de bildade ett tjockt lager, som kunde täcka den mörka fläcken.

Herren kom såsom en fiende och fördärvade Israel, han fördärvade alla dess palats, han förstörde dess fästen; hopade han över dottern Juda jämmer jämmer. Och han bröt ned sin hydda såsom en trädgård, han förstörde sin högtidsplats. Både högtid och sabbat lät HERREN bliva förgätna i Sion, och i sin vredes förgrymmelse försköt han både konung och präst.

Såsom en stor beundrare af naturen började han därför sin vandring med en dunkel förtjusning i sitt sinne, men tillika icke litet störd af de hopade drifvorna, som oupphörligt skärmytslade med hans envisa fötter.

Om vintrarna, när snön hopade sig över vägarna, satt han hemma, men var vår kom han ridande i sin järnhatt med det korta svärdet vid sidan och alltid följd av en ömfotad träl. Det var Kalv, samma träl, som han hade gift ihop med den suckande Tova. Folke Filbyter bar en utsliten vadmalskappa över kläderna, och sadeln hade ett högt ryggstöd, att han satt som i en stol.

Ella gick rakt fram genom den tätt hopade skaran af unge män, klöf som en ung tjur sin väg genom alla hinder, rusade fram öfver hela golfvet och stod inom ett ögonblick framför Hedda, efter det han med armbågen stött bort Paawo och de andra.

Hon sofver ren min bön är hörd , hon sofver. Se, öfverståndna äro dagens mödor, Och plågor, hopade af långa år, Uti ett enda ögonblick förgätna.

Hans rikedomar förökade sig beständigt och hopade sig i allt flera kistor, som stängdes när de voro fyllda och sedan aldrig öppnades. Under de långa vinteraftnarna satt han i askan med tomma händer och teg och åldrades utan att kunna .

Folke Filbyter makade sig härdkanten åt den sidan, där kistan stod, och hans ögon släppte ej sönerna. Ingemund och Hallsten hjälpte jarlen att hålla i locket. det slutligen blev upplyft, häpnade de alla tre. många hopade skatter väntade jag mig ändå inte, sade jarlen och sänkte rösten till en viskning, men Folke Filbyter skulle i den stunden kunnat höra ett sandkorn falla.

Men när julen omsider till ända lupit, och drifvan Vuxit i skogarne hög och hunnit af skara betäckas, Gingo vi ut mot björnen en dag med spjut och med bössor. Honom funno vi snart; det ställe, han lämnades, låg han, Under en skyhög gran i en koja af hopade grenar, Öfversnögad och gömd och trygg i sin vintriga hvila.

Dagens Ord

halfmedveten

Andra Tittar