Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 13 oktober 2025
Allena var jag, Han kom allena; Förbi min bana Hans bana ledde, Pan dröjde icke, Men tänkte dröja, Han talte icke, Men ögat talte. Du obekante, Du välbekante! En dag försvinner, Ett år förflyter, Det ena minnet Det andra jagar; Den korta stunden Blef hos mig evigt, Den bittra stunden, Den ljufva stunden. Törne, du min syskonplanta, Svept i vinterns is, försmås du, Höljd af taggar, hatas du.
Sorgsen begynte jag gå och ville ej strida i otid, Rädd i min håg och försagd som tuppen på främmande sophög, Men af en svårare strid jag möttes; en gosse, i trasor Höljd, uthungrad och svart, såg slaget: med ljudande gapskratt, Smällde han händren ihop, högt hoppande; hitåt och ditåt Vände han blickarna sen och kallade vänner.
I guldglans kommer han från norden. Ja, Gud är höljd i fruktansvärt majestät; den Allsmäktige kunna vi icke fatta, honom som är så stor i kraft, honom som ej kränker rätten, ej strängaste rättfärdighet. Fördenskull frukta människorna honom; men de självkloka dem alla aktar han ej på.
Sträck mild din sköld för honom, hvar en vingad pil, Ett uddhvasst spjut hans hjärta söker; spräng hvar hop, Som skockar sig fientlig, där hans bana går, Att han ej öfvermannas. Oka du hans kraft Att föra svärdet eldigt, mäktigt, segersällt, Tills, höljd af ära, ändtligt han det sänka får För den, hvars makt han grundat. Den! Gudinna, tål En suck jämväl för honom dock!
Också stod hon nu vid bordsänden med armbågarna i sidorna och händerna öppna och berättade. Alldeles höljd av smycken satt Julia inkrupen hos konungen med hans arm över sin axel och lekte med hans fingrar. Eller också drack hon tvemännings med honom ur hornet. Det var ett ganska märkeligt horn, som Inge hade fått i vängåva av sin jarl.
Hon uppgav då ett skri och tryckte händerna mot sitt klappande hjärta. Så flydde hon åter, lik en jagad hind, utan att veta vart. Himmelen var höljd med svarta moln, som ökade mörkret; blåsten tilltog, regn började falla. Det ven bland klipporna, det rasslade i träden; det var som om varje föremål i naturen fått röst för att hota och skrämma henne.
Hopkrupen och höljd av ohyra satt han i askan, och det grågula håret på vargpälsen, som han hade svept om sig, lossnade fläckvis och föll av. Hans skor voro sönderbrustna, så att bara fötterna stucko ut, men trälarna tänkte icke på att förfärdiga några nya åt honom, efter han aldrig lämnade härden.
När ditt öga är friskt, då har ock hela din kropp ljus; men när det är fördärvat, då är ock din kropp höljd i mörker. Se därför till, att ljuset som du har i dig icke är mörker. Om så hela din kropp får ljus och icke har någon del höljd i mörker, då har den ljus i sin helhet, såsom när en lykta lyser dig med sitt klara sken.»
Dessa hade efter en halvtimmes blodbad icke förlorat en handsbredd jord till den överlägsne fienden, och medan deras egna förluster voro oansenliga, var bergsluttningen under dem höljd med slagna legionärer. Striden uppflammade dock snart ånyo.
Hunnen upp stannade hon, ty hon såg riddaren till häst där nedanför. Hans ansikte var mörkt och skräckinjagande. Hans häst var höljd av skum. En båge hängde på hans sadelknapp. Även han upptäckte henne; han stannade, förde handen över ögonen, såg och ropade: Förbannade spökelse! Hedniska troll! Förföljer du mig även vid dagsljus?
Dagens Ord
Andra Tittar