Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 17 september 2025
Barnen gingo i vanlig vandringslunk vägen framåt, betydligt häpna öfver Antes oväntade vredesutbrott. Månke tjurande och småtjutande. "De är bättre för en karl te göra vantar me heder än te ta opp säckfyller me gull och ha de till sånt, som ondt är, kom ihåg de du Månke", fortfor Ante ännu flämtande af harm. Han bjöd till att bli god igen.
Dock, jag säger eder att Elias redan har kommit; och de förforo mot honom alldeles såsom de ville, och såsom det var skrivet att det skulle gå honom.» När de därefter kommo till lärjungarna, sågo de att mycket folk var samlat omkring dem, och att några skriftlärde disputerade med dem. Och strax då allt folket fick se honom, blevo de mycket häpna och skyndade fram och hälsade honom.
Hittills hade budejan med tyst undran tittat på våra toilettsbestyr, men skorna gjorde henne ängslig: »Skall du ligga med skorna, du?» utbrast hon, och jag hade kunnat haft lust att dansa »hallingen» med henne, så rolig såg hon ut i sin häpna ställning.
Jag skall komma många folk att häpna för din skull, och deras konungar skola för din skull gripas av bävan, när jag i deras åsyn svänger mitt svärd; vart ögonblick skola de frukta, envar för sitt liv, på ditt falls dag. Ty så säger Herren, HERREN: Den babyloniske konungens svärd skall komma över dig. Jag skall låta din larmande hop falla för hjältars svärd, grymmast bland hedningar äro de alla.
"Kurr r r ." Maglena och Ante satte sig opp på en gång , så öfver all beskrifning häpna öfver det täta mörka tak de hade öfver sig. Katten, som väckt dem, kände de igen på jamandet. Det var den gråspräckliga "iskatten".
Och det gjorde hon gärna. Hon sa också, att hon trodde, att förvaltaren skulle bekänna före kvällen. Var hon gick fram, lugn och mild, lämnade hon bakom sig bestörta och häpna människor. Hon gick som ryktet. Hennes väg och vandring förde henne också förbi stallbacken. Uppklättrade på räcket vid gödselbrunnen sutto tre manspersoner och rökte cigarretter.
Så yttras högt af hoppfullt glada hjärtan ord, Och ödmjukt mot de kommande, På slottets gård, i portens hvalf och utanför, Sig folket sänkt på böjda knän: Och fursten kommer, men med mörker kommer han, Hans mund ej ler, hans öga ej, Hans mulna hälsning skrämmer blott hans trogna folk, Och häpna tiga skarorna.
Ja, må man komma med dem och förkunna för oss, vad som skall ske. Var äro edra forna utsagor? Läggen fram dem, för att vi må akta på dem och se till, huru de hava gått i fullbordan. Eller låten oss höra, vad som nu skall komma, förkunnen, vad framdeles skall hända, för att vi må se, att I ären gudar. Ja, gören någonting, vad det nu vara må, så att vi alla häpna, när vi se det.
Det var liksom Fina hade smittats af kokerskans ovillighet att svara på frågor. Har hon kanske mördat? Svägerskan ryste till. Det var verkligen något hemskt i hennes bruna ögon och rödaktiga hår. Nej du, aldrig direkte. Nu förstår jag inte, Fina. Hon, den der, hon har väl aldrig i verlden varit lättsinnig. Åh jo, det är just det. Lilla svägerskan öppnade sina alltid häpna ögon ännu mer.
Så göra de sitt land till ett föremål för häpnad, för begabberi evinnerligen; alla som gå där fram skola häpna och skaka huvudet. Såsom en östanvind skall jag förskingra dem, när fienden kommer; jag skall visa dem ryggen och icke ansiktet, på deras ofärds dag. Men de sade: »Kom, låt oss tänka ut något anslag mot Jeremia.
Dagens Ord
Andra Tittar