Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 1 maj 2025
» Amalia har fästman! » Orden utslungades med en viss kläm, men tycktes inte åstadkomma beräknad verkan, ty Lundbom slog sig med det mest otillständiga sinneslugn åter ned i sin stol. »Han sitter där ute i köket och håller henne om livet», fortsatte frun, i förhoppning att väcka sin makes slumrande anständighetskänsla. »Det gör han rätt i», anmärkte Lundbom.
Det som blir över får ni behålla om ni bara ser till, att inget civilt telegram slipper i väg innan det här är expedierat." Det var ett argument, som han förstod. Han gav mig en medlidsam blick, som jag håller honom räkning för, och tog pengarna så hastigt som möjligt, för att jag inte skulle hinna att ångra mig. På trappan utanför mötte jag Bob Hyes.
Jag har ingenting att frukta. Jag behöfver ro, sade han. Stackaren. Om jag kunde vara vänlig och glad! Det kan jag, om jag icke är låg och själfvisk. Jag skall tänka på honom och icke på mig själf. Hvad gör det, hvad han känner för mig, om han blott får hvila för sinnet af mitt deltagande och mina små omsorger. Den som håller riktigt af någon, glömmer sig själf. Jag har arbetat lugnt och stadigt.
Weitikka suckade. 'Och jag fick aldrig ta afsked, aldrig, aldrig! Sjöjungfrun tog honom från mig, och på köpet tog hon hans brud med. Och de andra likafullt, patrons dotter och guvernanten. Bara pojkstackarn, han blef qvar, ser ni han håller fast sig i slupkölen. Sjöbruden gitter inte med sådan ful bonddräng, min älskade skulle hon ha.
Och innan hon visste ordet af låg åter hans arm kring hennes lif; den gången reste hon sig icke upp. »Vill du inte vara min vän», sade han sakta. Han ville icke säga »jag håller af dig», ty han trodde icke att han älskade henne. »Vill du inte vara min vän?? »Jo.» Så kysste han henne lidelsefullt. »Då skall du säga William och du? Och jag får kyssa dig ibland?» Hon teg.
Han är klädd i en vit kåpa, som döljer benranglet, men lämnar dödskallen bar. Honom följer ett långt tåg av unga och gamla utan åtskillnad, och tåget är så långt, att det synes förtona i det oändliga, och ingen kan se dess slut. I handen håller döden en klocka, och man ser, att den nyss har klingat.
Det håller ju på att dö, sade hon och tog barnet från Mari. Hon gungade det på sina armar, knapprade på fönstret och vyssade. Allt förgäfves. Har du bjudit bröstet? Hon tar inte. Koponens hustru är der på min sida. Bed henne komma hit, kanske skulle hon veta något råd. Det är förbi med oss. Och som inte heller den der Holpainen kommer hem, klagade Mari, i det hon gick.
När han smeker, är det bara som om hans vänlighet icke kunde taga annat uttryck, det faller af sig själft, det är ingen närgångenhet. Man håller af hvarandra, det är så enkelt och okompliceradt som det vara kan. Två fullkomligt konvenanslösa människor, med samma veka natur, smeksam som kattungens men icke ett älskande par.
Dagens Ord
Andra Tittar