Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 24 juni 2025
Veckan lofvade således blifva god, och dernere var åkern nästan färdigbergad. Nu kunde det gerna regna... Ukko var vid gladaste humör, och »äiti» hade en dag af frid och ro. Vid vägen hördes skramlet af ett åkdon. Det kom närmare, det nalkades alltmer. Ukko blef uppmärksam.
Undan stormarna och åren, Hög och segrande i silfverhåren, Vandrar du mot evighetens rand, Seglarn lik, som, ren af lugnet vaggad, Ser på afstånd oceanen fradgad Och med glädjens hvita vimpel hälsar Stränderna utaf sitt fosterland. I dalens famn förflöt hans barndomstid, Hans lif var lugnt som källan vid hans hydda. Hvar nyfödd dag kom rik af hopp och frid, Och ingen oro tog han från den flydda.
Detta är nu vad som stod skrivet i det brev som Tattenai, ståthållaren i landet på andra sidan floden, och Setar-Bosenai och hans medbröder, afarsekiterna, som bodde på andra sidan floden, sände till konung Darejaves; de sände nämligen till honom en berättelse, och däri var så skrivet: »Frid vare i allo med konung Darejaves.
"Hon var", svarade mig den gamle, "ett godt barn, och frid vare med henne. Hon var vår glädje, likasom hon hade sin glädje af att tänka på oss och för oss lefva och verka. Ty jag kan säga, att också jag var för henne kär. Sedan blef det annorlunda; hon hann då endast tänka på sig själf.
Men se, åt dig skall födas en son; han skall bliva en fridsäll man, och jag skall låta honom få fred med alla sina fiender runt omkring; ty Salomo skall han heta, och frid och ro skall jag låta vila över Israel i hans dagar. Han skall bygga ett hus åt mitt namn; han skall vara min son, och jag skall vara hans fader. Och jag skall befästa hans konungatron över Israel för evig tid.
Men Ån stack fingerna i öronen och sprang hem. Då solen steg på himlen och första havsvaken syntes, skulle Thores bröllop stå. Därför var nu mycket bång i kokhuset. Grotte kom en morgon gnällande och gömde sig bakom Ån, ty trälarna voro hack i häl efter honom. Ån tog eldtången och slog omkring sig, så att Grotte fick frid den dagen. Nästa morgon var Grotte borta. Ån sprang upp.
Och för övrigt, det var i alla fall pastorn, som gav Den Röde Mannen frid, när han lärde honom känna vite Krist.
HERTIGEN. Slut är vårt värf. Men innan vi gå bort från denna plats, där med så mycket blod vi rikets frid ha tvungits köpa och besegla, har jag ännu en förrättning kvar. Träd fram intill min sida, Daniel Hjort!
Den starke har fått frid, I Sveas trygga jord hans aska gömmes, Och äfven där han kämpat skönt en strid, Och ingen skådar än en gryning af den tid, Då han af Sveas stolta folk förglömmes.
En östgöte stannar alltid vid stugdörren för att lukta, vad det är för bröd som bakas. Därpå känner man igen honom. Nej, främling, er frukta vi inte. Var därför välkommen och låt oss hålla frid! Bonden var mest vän med den allra äldsta av kvinnorna, och då han hade ansat sitt skägg med kammen, räckte han henne den.
Dagens Ord
Andra Tittar