United States or Senegal ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ville helst du, min vän, åhöra och fylla min önskan, Ber jag dig nämna vid namn och beskrifva till stånd och till villkor Några, som dansa här nu, den raske Mattias till ära. Först, hvem är hon, den vördiga, välansenliga gumman, Som, framskridande främst som det gungande skeppet i hamnen, Mäter sin takt och sin randiga kjol utbreder med fingren?
Han skulle döda sitt sjelf och uppgå i Jesus; lida sin tid och sedan gå in i sin Herres glädje. Han vaknade en natt och såg bröderna sitta vid ljus. De talade om ämnet. Han kröp under täcket, stack fingren i öronen, för att icke höra. Men han hörde ändå. Bror talade om pensioner i Paris, der ynglingar bundos i sängarne utan att detta hjelpte.
Om onsdags- och lördagseftermiddagarne kunde man se elfvaåringen i en nattrock och en rökmössa, som han fått af fadern, och med en lång tobakspipa i munnen, med fingren instuckna i öronen, sitta fördjupad öfver någon bok, helst en indianbok. Han hade redan läst fem olika Robinsöner och njutit otroligt af dem. Men i Campes bearbetning hade han såsom alla barn hoppat öfver moralerna.
Men så har ni ej skjutit efter lots, förbanna mig, ni det gjort. Vid dessa ord spottade hon sig på de rynkiga fingren, nappade branden af det ena ljuset, steg upp och lyste oss starkt i synen. "Hå hå", fortfor hon nu, men så skall haren vara förhärdade hvit, för att man skall bry sig om att jaga honom in på julafton. Få se, hvad man nu kan få till mat åt er alla?
Denna nu kom andtruten och talade genast och sade: "Skynda, mamsell, fäst kam i ert hår, knyt klädningen bättre, Tag guldringar på fingren och sidenschalett på er hals snart, Ty nu gäller det mycket, och nu är lyckan i gården.
Lyft ditt öga och se där borta på bänken den gamle Aron, hur hjärteligt lugn han gnider fiolen och svettas; Sådan han syntes mig sist, då han spelade giga på tingsgåln, Syns han ännu, okufvad af ålderdom och bekymmer. Armen han svänger med kraft, lätt löpa de rörliga fingren, Ögonen lysa af frid, att med himmelens stjärnor förliknas; Modig, Rebecka, som han må du möta den svårare dagen."
Leende talte hon så och prydde sig, glad i sin fägring, Tog guldvingar på fingren och tillknöt klädningen bättre; Men i detsamma öppnades dörrn, och den vördige pastorn Blickade in och nämnde vid namn sin dotter och sade: "Hanna, min dotter, kom, sen du lagat din klädsel i ordning, In i min kammare snart, att höra ett ord om din framtid." Sagdt, och han tillslöt dörren och gick.