United States or Kiribati ? Vote for the TOP Country of the Week !
Modren såg efter honom. Han stökade länge der uppe. Bakom en lår full af obrukbart skräp såg han någonting, som föreföll honom värdt hans uppmärksamhet. Han letade och fann slutligen under några bräden och trasiga möbler en fiol, fadrens gamla ljusbetsade birfilarfiol, den som han så ofta hört modern tala om. Hans hjerta klappade. Hans ögon strålade.
Hon ryste till och gick vidare, stannade mekaniskt framför en liten bokhylla i ena hörnet af salen och drog ut ett par böcker. Men där fanns ingenting, som intresserade henne, det var gammalt kram, som prosten icke ens ansåg värdt plats på en hylla i sitt bibliotek där nere på nedre botten, där det likväl fanns så mycket annat värdelöst kram.
Andra går till krogen och gör sig en glad dag, men jag får bara sitta hemma och slita för att hålla er uppe, ä' det underligt att jag då tänker ibland, att om koleran eller tyfusen skulle gå i landet, så var det inte värdt att klandra Guds vägar, om Han bärgade ett par af våra med detsamma till sitt välsignade himmelrike.»
Er regering brukas som verktyg för att rikta silfverägare och silfvergrufvor. Detta är visserligen illa, men knappast värdt att nämna i jämförelse med faran af den panik och olycka, som skulle bli följden af att bannlysa den stabila guldstandarden och införa den föränderliga silfverstandarden. Republiken hade slafveriets vanära, men afskaffade det.
"Aldrig värdt att du säger de", utropade Maglena förtrytsamt. "Svara då på rappet på andra budet?" "Du skall icke missbruka Herran din Guds namn, ty Herran skall icke låta honom vara ostraffad som Hans namn missbrukar." Svaret gick flytande, Maglena var påtagligen häpen. Men hon tänkte snärja honom med åttonde budet, som alltid tett sig trassligt för henne. "Hvad förbjudes i åttonde budet?"
"Vill du ge dig i väg, klöfnisse", hojtade Ante och använde öfvermodigt okvädingsord till fjällens renoxe, han, som blott var en skogarnas, nipornas svenskpojke! Så renoxen vardt sint. Blixtsnabbt, oförmodadt vände den sig om mot akkjan, med horn och framben till anfall emot pojkstrykern, som kallat honom "klöfnisse".
Och hvar det ord predikadt vardt, Där tändes hjärtan underbart; Guds Helga Ande var däri, Att som en eld det kunde bli. Välsignade de helga män, Som lärt oss söka himmelen Och visat oss, hvar vägen går Igenom Jesu Kristi sår. Gif oss, o Gud, din Andas nåd, Att vi må följa deras råd Och alle med dem prisa dig Och lefva så evinnerlig! Psalmer öfver söndagsevangelier. N:o 201. Joh. 2: 1-11.
Är du icke en visa i församlingen? Beklaga icke alla mig? Elsa hade ryggat ett steg tillbaka och fört handen till hjärtat. Det blef rödt för hennes ögon, och tankarna jagade förbi i svindlande hast. Där stod den mannen och anklagade henne att ha ödelagt hans lif. Den mannen, som hon gifvit sin ungdom gifvit allt af sig själf som en gång var värdt att äga.
Han började ångra att han druckit den där smulan. Om han gick in, flög gasten nog efter, satte sig på hans bröst och begynte kväfva honom. Därför gick han icke in, hvarken hit eller dit. Det hade varit bättre, om han icke gått på kalas, utan varit hemma och hört Lotta läsa ur testamentet. Om han skulle försöka att be? Neej, det var inte värdt.
Om jag inte piskar henne och flår henne, tills hon inte har ett qvitt af synden i sig mer, så må ni spotta på mig, mor, men så mycket vet jag, att straff ska hon ha och det så att lifvet hennes inte är värdt en pris snus. Förr blir hon inte menniska! Ja, ni må ursäkta, men det är det sista medlet. Om jag inte haft henne kär, så hade jag låtit henne fara för längese'n.