United States or Malawi ? Vote for the TOP Country of the Week !


Han vred sig inne i kläderna, som om han velat skruva sig ur dem och protesterade i tysthet. Kunde han inte ha sin mössa som han ville? Men han fogade sig till sist. Ensam i hela gymnasiet gick han med mössan nacken och såg ut som en sjöbuse. Och dagen efter, när de möttes, skrattade hon: Du är dum!

Jag var mycket flitigare och nog hade allt ändå gått, blott han ej ofta skulle slagit sönder rutor, när han kom hem och var oredig i hufvudet. Detta var mycket svårt. Jag var ej heller undergifven i mitt sinne som jag bordt vara, jag gret ofta i tysthet, och såg han att mina ögon voro röda och blef än mera uppretad.

Nu vill jag följa er till mor Kerstin och Ingrid för att tala med dem... Du, Adolf, gör mig ju sällskap? slutade utmätningsauktionen. Patron Brackander hade lidit ett fullständigt nederlag. Han förbannade i tysthet hela världen, sig själv inbegripen, vräkte sig upp i giggen och återvände hem vid det uslaste humör.

Någon av oss skall nog också, när det blir lugnare, hälsa dig i tysthet och se till, att du får det varmt och gott i stugan. Räck oss nu händerna igen och säg, att du är nöjd med oss. Du hör, att vi vilja dig väl, som det anstår söner. Jag har inte tiggt er om någonting. Men jag förstår. Det är för min fattigdom och för mina trasiga kläder, som ni mest skämmas.

I samband med dessa tankar kom allt oftare tanken tant Karin. Hon visade den ifrån sig men den kom ständigt igen. Kanske var hon en af dessa i tysthet lidande, som blott behöfde en gnista vänlighet för att lefva upp nytt. Åh, tant Karin, hvarför skulle du komma i min väg? Hvarför kan du icke lemna mig i fred såsom du lemnade min mor, hon som bäst behöfde dig? Det är grymt af dig att tvinga mig att uppsöka dig. Och lika grymt är det af mig att, ifall du är ensam och olycklig, lemna dig att dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad hoppas dens återkomst, som bordt ångra sig och icke gjort det. Det är snart nio veckor sedan jag fick ditt bref, och ännu .

Slutligen blev Höjer ledsen alltihop, när han såg att han hade det sämre nu än förr, och till den fjortonde mars hade han i all tysthet tagit sig en arrendator. Nu var det Höjers tur att skratta. Arrendatorn var en rivande karl, som gick utanpå styvfadren flera gånger om. Och snart stod det kalabaliker utan ända mellan de två gårdsbrukarne, att ön slutligen fick namnet lilla helvete.

Rid du, kära son, och sörj inte för mig. Gäller det, kan jag nog ännu låta lyfta mig hästryggen och föra mina huskarlar. Det är lagom göra för en änka landet, när påskbaket är över... Men om du blir slagen? Jag duger inte till att ringa i klockorna, mor, och bära kring helge Eriks ben. Men jag försöker i tysthet att skaffa mig nya och fullgoda krigsredskap.

Detta hade jag i all tysthet, ingen af kamraterna bevakade mina öfvergångsperioder, redan gjort ett par gånger, och nu såg jag att vi alla måste till bottnen af denna elffåra. Solen var nu nere, det blåste kallt i rigtning från snöfjellen, icke ens kandidaten, som eljes svärmade för bad vid hvarje vattendrag, kände något större behof af fotvatten.

Men i samma nu steg blodet åt huvudet, hastigt rusande och berusande som alltid sedan det jäst i tysthet. Han gick med korta, snabba, tysta steg bort till kökstrappan, drev näven i dörren, att låskolven hoppade ur. Barnen flydde som möss, sökte sig in i stallet, kröpo ned under källartak och vagnsbodsgolv. Köksdörren flög upp. Vad i jistine