Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 26 juli 2025


De hade i synnerhet varit obehagliga för kapten Petréus. Man hade gått till rätta med honom för hans brist ambition. Tänkte han och slå dank vid regementet hela sitt liv? Tänkte han och vänta sin tur i hopp om att möjligen bli major en gång och vänta igen i hopp om att sluta som regementschef? Varför i Herrans namn, när det fanns genvägar?

Gubben stod vid fanan, Stod stolt och rund och bredbent efter vanan, Som om han ärnat stå till världens slut Och ment åt själfva kulan: "Stopp, vet hut!" Hvart ville budet med en slik ta vägen? Den unge fänriken var helt förlägen; Han hade sprängt dit öfver sten och stock, Och allt stod gubben kvar mot order dock. "Ryck framåt, herr major!" "Tyst, herre, bara! Ni kan ju se det, här är ingen fara."

Men Brask, han hörde butter majorens tal: "Väl var jag intet förr och är nu korpral, Men hvad jag är, det blef jag för trofast mod Och drogs ej upp ur dy, herr major, men blod. Om jag slår till nå'n gång, är ej ont däri, Jag gör som mången annan, jag gör som ni, Och brukte herr majoren här ensam slå, Lät jag de andra smeka och slog också.

, det var synd med stackars gossen käcka, Hans gamla far skall mitt torp för Pecka." var hans språk, förde han befäl, En finsk major till botten af sin själ. Det kom ett bud från Adlercreutz: "Forcera! Framåt med bataljonen, skydna mera!" Von Törne hörde ganska lugnt därpå. Behöll sin plats och svarte blott: "Jaså!" Nu kom det glada.

Han stod gärna bredbent midt i ringen, Det var hans sturska vana, efter ingen I vida världen, liten eller stor, Förneka djärfts, att han var finsk major. Som denna ära höll han ingen annan, Med den i hugen lyfte stolt han pannan Och var beredd att fast mot en värld Med sin kohort, sin fullmakt och sitt svärd.

Dagens Ord

hovet

Andra Tittar