Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 19 juli 2025
»Hvad vill det säga», frågade unga frun, »hvilka träd?» »Lindarne. Hon blir sjuk af lukten. Inte förstår jag, hur det går till, men på kvällarne sådana här dagar stiger blodet visst åt hufvu't på henne, och då börjar hon på gråta och tjuta, och kastar sig ned under trä't där, som vore hon på kyrkogåln, och så går hon på natten igenom.
Då kastar jag mig i sjön! Och utan att avvakta Maris utlåtande kastar han sig i vattnet med kläderna och simmar ut ett stycke. När han inte förnam något förtvivlans skrik från land, vänder han sig på rygg och tittar sig om. Där sitter Mari mycket lugn, för hon visste nog att herrarne kunde simma som fiskar, och hon bara skrattar.
In med er, ungar, gå in till mor i köket. Stäng stalldörrn om sig, Träsken, så slipper han knip i magen. Det blir att ge besk över lag. Hur många strykare sa hon att det var? Nå, det ger sig. Så beskedligt och gnavet hon kör, kommer inte till kyrkan före kvällen. Det blir tyst begravning. Gud fröjde själen. Amen. Inte kan en tro att hon kastar sig på korna i förbifarten?
Nog sagt, hon kommer in, kastar sig i mina armar hon var något onykter kysser mig på kinderna och duar mig. Engelskan stiger upp, betalar för sig och går. Och därmed var det slut, på allvar. Hon kom aldrig igen! Tack vare Minna, som för övrigt hade varnat mig för denna dam, av skäl som inte höra hit.
Finns inte, svarade han, utan att märka principalen. Ja men jag ser att den står där uppe, återtog pigan. Säljs inte, svarade Lampa och skulle just taga ihop med en skala, då principalen stiger fram rycker till sig flöjten och kastar den i en mjöltunna. Här är en lucka i biografien, tills vi finna L. såsom sin egen hökare.
Jag har icke en redig tanke; endast en vanvettig: kommer han eller kommer han icke. Maten står på bordet, men jag kan icke äta. Jag kan icke vara stilla; plågorna vilja döda mig. Jag går och går, sätter mig endast ned vid bordet och kastar dessa rader på papperet, går så igen. Gamla Elsa, vi vilja kväfva vårt skri. Ingen skall veta, hvad vi lidit. Tio minuter öfver nio.
Då kastar jag mig i sjön! Och utan att avvakta Maris utlåtande kastar han sig i vattnet med kläderna och simmar ut ett stycke. När han inte förnam något förtvivlans skrik från land, vänder han sig på rygg och tittar sig om. Där sitter Mari mycket lugn, för hon visste nog att herrarne kunde simma som fiskar, och hon bara skrattar.
Stol, bänkar, säng och bord, allt hvad när' henne vankar, Ja, hennes kläder med samt allt hvad hon kan nå, Det kastar han misslynt sin' afundsögon på. Är inte han ragal'n , som plågas af svartsot ?»
Han har begått en synd, som kastar ett egendomligt ljus öfver likgiltigheten och vårdslösheten i hans karakter och som, mindre ögonskenlig för hans applåderande samtid, hotar att beröfva honom efterverldens aktning. Han har försummat sina manuskript och utan granskning ut kastat dem åt allmänheten och efterverldens kritik.
När åkermannen vill så, plöjer han då beständigt och hackar upp och harvar sin mark? Nej, fastmer: sedan han har jämnat fältet, strör han ju där svartkummin och kastar dit kryddkummin och sår vete i rader och korn på dess särskilda plats och spält i kanten. Ty hans Gud har undervisat honom och lärt honom det rätta sättet.
Dagens Ord
Andra Tittar