Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 22 september 2025
Lätt bleknande klev Erlandsson åter upp på kuskbocken, fick med någon svårighet hästen att vända och körde sedan i lunk tillbaka åt samma håll som han kommit. I det mörka perspektiv som öppnade sig framför honom brann en enda svag hoppets stjärna. Det kunde ju hända, att karlen rest ensam till Köpenhamn.
Vidare...." "Det räcker, monsieur!" sade generalstabsprissen. "Är det något särskilt ni vill veta? Visa er något kan jag inte, men om ni vill ha detaljer från det stora slaget vid Grand Bete i går, så måste jag väl stå till tjänst." "Det slaget hade jag inte hört talas om", sade jag. "Nej," svarade han. "Det hålles tills vidare hemligt." "Tror ni att jag intervjuade karlen? Något!
Jag ville återigen skrika, ty jag trodde att man seglat bort med mig; att vi voro ute till sjöss, men märkvärdigt nog kände jag intet av de rörelser, som karlens kropp antydde. Var jag galen eller var karlen. Hade jag fötterna vid huvudet eller huvudet vid fötterna? Det gick runt omkring för mig!
Nu kunnen I väl tänka, att många av våra kamrater tyckte det vara lustigt, att den gamle skäggige Stål, som var den längste karlen i kompaniet, kallade sig "barn" och "liten", men sådant bekymrade honom föga, ty, som han sade, Gud mäter icke människorna med alnmått, och Guds barn ville han vara, om han än bleve aldrig så gammal.
"Karlen skall säga goddag, eller titta på mig, se'n skall jag inte bry mig om'en. Men jag går aldrig in på, att han står så där och låtsas som om jag, Bob Kelly, inte existerade." Eddy log. "Du skulle aldrig våga vara så uppkäftig om inte karlen vore så mycket mindre än du", sade han.
Ja, men det är ju alldeles orimligt att folk kan säga sådant, som inte är; jag kan rakt av inte förstå sådant, illparade Carlsson. Ja, vad skulle han som är unga, raska karlen göra med en gammal käring som jag? Å, vad det beträffar med åldern, så har det ingen fara.
Jag är blek, jag medger det. Nobelt blek! Men det var ju i alla fall onödigt att påpeka det på det sättet. "Minsann har du inte rätt", svarade karlen. "Det är ju en vaxgubbe. Men de va sjutton vad han var lik en människa vid första ögonkastet." Så kastade han ett par försiktiga blickar omkring sig. Ingen människa i sikte.
Jag, som stod ett par steg därifrån, ämnade springa fram för att hindra honom, men skuffades åt sidan av en spårvägsman som rusade fram och placerade sin näve mot den drucknes underkäke. Karlen slungades till marken och låg stilla. Det var en ren och klar »knock-out».
Snöiga voro de, fast de ute på förstukvisten stampat af sig de värsta klumparna, som följt med ifrån skogen, därifrån de kört fram timmer. Unga karlen, som han var, gick han lutad, med böjdt hufvud. "Hur går de lilldrängen vår?" frågade han hustrun i förbigående. "Bara som med stintan. Herren ta nog gossen å." Mannen gick tyst fram till bordet, satte sig ner och läste bordsbönen.
Sedan allt det arbete som konung Salomo lät utföra på HERRENS hus var färdigt, förde Salomo ditin vad hans fader David hade helgat åt HERREN: silvret, guldet och kärlen; detta lade han in i skattkamrarna i HERRENS hus.
Dagens Ord
Andra Tittar