Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 9 juli 2025
Det kan inte ändra vår önskan. Men er frejd, er börd? ropade jarlen med skärpt röst. Konungen är noga med sådant. Det är du, jarl, som är sträng med börden och vill lära Inge att också vara det, svarade Julia storleende. Präktigare kläder och rustningar än dessa båda mäns har ingen av dina egna förfäder burit. Se, två tjocka guldringar har den ena på bältet!
I sanning, ja, en likhet, det är gifvet. JULIA. Ack, onkel, jag är ledsen, jag vill dö. v. DANN. Hvad nu? Där ute finner du en sjö, Gå, kasta dig i den, så slipps ju lifvet. JULIA. Ja, skämta! Jag är allvarsam. v. DANN. Hvad grubblar fröken på? Säg fram! JULIA. Jo, på herr Frank och på hur öfverdrifvet Han bär sig åt mot er i allt. v. DANN. Den saken, flicka, kan du ta helt kallt.
DANN. Nej, hvilken lära! JULIA. Vill ni den försmå? Förlåt mig, onkel, läran är vår sagas. v. DANN. Jag tycker om dig, barn, håll ut, får gå! JULIA. Jag undrar föga dock, när jag betänker, Hur litet onkel har fått göra rön, Att ni gör kvinnan orätt, att ni skänker Så ringa aktning åt vårt arma kön. Blott kärlek vinner kärlek som sin lön; Ni har ej älskat. Men förlåt, jag kränker Ert hjärta blott.
Nåväl, hur du vill ta det. JULIA. Bli målad? Skall jag målas? v. DANN. Ja, minsann! JULIA. Omöjligt, onkel, nej, det går ej an, Jag kan ej v. Kan ej! Jo, du kan, kan målas, Kan smörjas, svärtas, tjäras, ja, bestrålas Med alla färger, som man finner till. Ja, snälla onkel, visst, om ni det vill. Dock fruktar jag, det kunde vara För onkel själf ej utan fara Att ha mig tjärad. v. DANN. Hvad befalls?
Julia var född i Galliens huvudstad Parisii, vars namn då ännu icke hade så världshistorisk klang som nu. Hon hade vistats där, ännu sedan den unge cesarn Julianus ditflyttat med sitt anspråkslösa hov.
DANN. Han heter Axel, Axel nej, minsann Jag minns hans tillnamn, nå, det kan förtreta. JULIA. Frank. v. DANN. Frank, så hette han, just så. Det fägnar mig, du tycks ju honom känna. Då allt omkringgår, var det kanske denna, Som lärde dig att en artist förstå. Hur så? v. DANN. Blott säg mig, hurdan är han, flicka?
Af dem har målarn, som vi satt i fråga, Behof som alla andra, till sin plåga. Han kommit till sin hemort nu Från Sverige, där han bildat sin förmåga Hur, onkel? Hvem? Hvad heter han? v. Men där han, ung ännu, har svårt att våga En täflan med så mången äldre man, Som vill ha pengar och som måla kan. JULIA. Men är det då ej möjligt att få veta Hans namn? v.
Ni vill kanhända, att jag gråter Och tigger er om fred? TRYGG. För Guds skull, fröken, skynda! Tiden lider. Var viss, att gamle Trygg gör allt för er. JULIA. Se, den försäkran slutar våra strider. Här är ett bref, som ni åt målarn ger. Är det för tungt? TRYGG. Gud signe er, ni ler!
JULIA. För min skull inte; gör, som er behagar, Jag står till tjänst i dag och alla dagar; Men onkel är så afvig nu, så tvär. v. DANN. Visst icke; det är du, som afvig är. Hur tanke tanke i mitt hufvud jagar! O himmel, Axel, Axel är då här! v. DANN. Säg öppet, om det vill ackommodera Prinsessan att bli målad nu?
Säg honom, hur han bör tillvägagå: Se ödmjuk ut från början allt till slutet Och klaga, klaga, klaga oafbrutet. TRYGG. Det bär till fanders. JULIA. Tyst, och hör mig då!
Dagens Ord
Andra Tittar