Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 13 september 2025


Den har med våld han från mig röfvat. FOLKET; Alltför djärf Du föddes, yngling, af en djärf, oböjlig far. HYLLOS. Vår var den. Jag har tagit, hvad oss hörde till. RHAISTES. Nu lyssnen, män af Salamis! Enhvar af er Vet, hvilken jag och hvilken denne gubbe är; Hur från den dag, Leiokritos, vår härskare, ön fick välde, denne stått hans makt emot Och jag för honom kämpat.

Ja, lycklig din ankomst skattas för mig Som ock för dig, ty visa kan du, furste, nu, Att du förstår att skydda vänner och att Förvärfva nya och behålla dem, du vann, En ovärderlig gåfva hos en härskare. Väl är den sak, i hvilken jag begär din dom, Ej alltför stor, en purpursnäcka blott; men stor Är frågan dock, om våld skall onäpst råda .

Babels murar skola ock falla. Dragen ut därifrån, mitt folk; var och en söka rädda sitt liv undan HERRENS vredes glöd. Varen icke försagda i edra hjärtan, och frukten icke för de olycksbud som höras i landet, om än ett olycksbud kommer det ena året och sedan nästa år ett nytt olycksbud, och om än våld råder jorden och härskare står mot härskare.

Du, som, flarnet lik vindomsusad bölja, byter härskare, Du, eller jag, som delar Backosplantans lott Att lyftas och att falla ned med samma stam? Ej är den tid förgäten, när för Telamon, Vår kung, du kröp och för hans segerstolta son, Sköldbärarn Ajas, hyckelödmjukt böjde dig; Ej glömd den är. var du fattig, jag var rik.

Och eftersom Majumba nog varit litet hårdhänt ibland och tagit livet av en och annan, accepterade folket sin nye härskare. Dock först sedan en av hovmännen stuckit en assegaj tvärs igenom Majumbas mage. Och eftersom jag var Majumbas vän, ansåg den nye konungen mig som sin fiende och lät meddela bolaget, att han skulle känna sig angenämt berörd, om han fick mottaga mitt huvud som kröningspresent.

Athanasius, den i kristna kyrkans historia bekante troshjälten, lefde i Alexandria, enkel och anspråkslös, såsom det anstår en kristen biskop. Och likväl var han vid denna tid en af världens mäktigaste härskare, och hans hus var såsom en konungs palats, ehuru utan all yttre ståt och prydnad.

Och konungen i Söderlandet skall bliva mäktig, ock en av hans furstar; ja, denne skall bliva en ännu mäktigare härskare än han själv, och hans herradöme skall bliva stort. Och efter några år skola de förbinda sig med varandra, och Söderlandskonungens dotter skall draga till konungen i Nordlandet för att komma åstad förlikning.

LEONTES. Fader, ej för dyrt betald Är sanningen, om den med grubbel finnas kan. LEIOKRITOS. Till konung, ser jag, har jag kunnat föda dig, Men ej till härskare. LEONTES. är min mening ock, Om härskarn måste kunna anbefalla allt Och kungligt är att bjuda blott hvad ädelt är. LEIOKRITOS. Man måste härska för att kunna vara kung. LEONTES. Du härskat redan länge, var en konung nu!

Numera när man hörde hans hojt ner i sundet, han om kvällen kom besök, darrade mänskor och djur, och när han trädde upp gården, hälsades han som allas naturlige härskare om ock med avgjord ovilja, som han icke låtsades se. Kvällen förut hade han stulit en skinka, och gubbarne hade rådslagit om vad som borde göras.

Dagens Ord

övertjällade

Andra Tittar