Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 16 oktober 2025


Gummorna trängde sig in till faster Mimmi, de måste nödvändigt veta, om det varit svårt. De krafsade henne kinden och ryggen med sina skrumpna händer. De läste upp en och annan psalmvers för henne, och dessemellan sade de: Var inte lessen, lilla mamsell, hon kommer väl snart efter. Det kan ju inte dröja Doktor Roth dunkade dem i ryggen och föste dem ut i salen till kaffet.

De se hvitklädda menskor, bleka, halta, sörjande. De komma upp i en stor sal med brunmålade sängar. Bara sängar med gummor i. Väggarne äro kalkhvita, gummorna äro hvita, sängkläderna äro hvita. Och det luktar illa. De fram förbi en mängd sängar och stanna midt i rummet vid en säng höger hand. Der ligger en yngre qvinna med svart krusadt hår, hvit nattröja. Hon halfligger rygg.

Och de kunde inte tänka sig annat än att gårdens folk mangrant såg , höll sig i sidorna för skratt och viskade till varandra: Titta gummorna Theander! kavata! Det är ändå roliga gummor! Men ingen såg dem och ingen tog emot dem; och framkomna till trappan blevo de plötsligt generade och tyckte, att de burit sig dumt åt.

Den var täckt med päll och överst sätet stod Freys beläte, berövat sina kläder och alldeles naket. Männen rusade fram och höggo och stucko efter guden med sina svärd. De äldsta gummorna ryckte honom slutligen ned marken och piskade honom med tjocka ris, som hade hanefjädrar topparna.

Var och en trodde att prästen berättat en rolighet, fast han eller hon sovit över den eller kanske inte förstått det fina i kråksången. Gubbarna logo mot gummorna och gummorna mot gubbarna och de kommo ut, sa de till varandra: Det var nästan att jag inte fattade, vad han sa, för rolig var han i dag! Från den dagen behövde prästen inte längre besvära sig med några roliga historier.

Mässan var slut; en av de officierande prästerna kom ner från högaltaret åtföljd av korgossen, som bar en lykta framför honom. De fyra gummorna föllo ner bönpallarna och jag också; jag var trött! Prästen bar en monstrans; och när han gick fram pinglade små osynliga klockor, och skenet från gossens lykta irrade mellan pelarna. När jag steg upp var jag ensam!

Aldrig har Sven blivit beundrad, smekt, buren allas händer och förgudad, som han blev under denna sommar. Lotsarna buro honom över bergen och täljde honom båtar, gummorna stannade och logo soliga leenden, fort de fingo se honom.

Men karlarna och kvinnorna, gubbarna och gummorna, pojkarna och flickorna, som samlats uppretade, allvarliga, tungsinta, togo plötsligt sin skada igen och gåvo obarmhärtigt vika för en förskräcklig skrattlust. De vredo sig, de vände sig, de slogo sig låren och stötte varandra i sidorna.

Dagens Ord

skepnads

Andra Tittar