Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 16 oktober 2025
Hon grep sin käresta i rockkragen och ruskade honom. Vad är han för en karlstackare, som inte har seglat på sjön förr! Kan han inte vara människa och sitta i båten! Carlsson blev ond, röck sig lös, men förlorade ett stycke av rockkragen. Ska du riva sönder mina kläder, käring! gastade han och satte stövlarna opp på suden för att skydda dem för tjäran. Vad säger han för slag? gnistrade gumman.
Selma är mer som de här små sockerpullorna, som de ha i glasägg nere hos prostens påsktiden: de ä hvita och fina och vackra och alls inte klistriga, utan innerst sitter där ett kumminkorn, och det sätter krydda och smak på det hela. En får alltid gå och tvätta sig om händerna, när en har ätit karameller, men så är det inte med sockerpullorna. Hör du, pojke! sa gumman.
Någonting strök henne över ryggen, for kors och tvärs som en sökande råtta. Är du vaken? frågade hon, vände sig mödosamt om och fann Basilius storögd och klarvaken. Han låg och lekte med sina händer i luften. Och strök gumman över ryggen. Nej då, sade han, inte var det gästgivarn, som skrämde mig. Gumman tog hans händer och stoppade ned dem under täcket.
Under ideligt samspråk om huru Carlsson skulle kunna intaga och bevara sin överhöghet, vilken han hos gumman inplantade som huvudvillkoret för gårdens blivande blomstring, kommo de hem. Nu skulle predikan läsas, men ingen av karlarne var synlig.
Nu har du hittat dem igen, sade gumman, fast nog är du en usli krake. Hon klädde av honom och kände på kroppen. Den var kall och riste, stötvis. Hon trädde på honom nattröjan och satte honom i bädden. Han föll tillbaka på ryggen med armarna utbredda som en skjuten fågel. Gumman skakade på huvudet. I morrn är du bra igen, sade hon. Sov nu.
Det fanns inte något val, och under stoj och skratt springer Carlsson in i stugan för att leta fram gummans egen härv, som ligger oppe på vinden någonstans; och gumman efter skrikande: Nej, för Guds skull, han får inte gå och riva i mina saker däroppe! Och så försvinna de båda två, under högljudda och bitande anmärkningar av de kvarvarande.
Å, låt dem löpa, du! sade gumman. Och det föreföll Daniel, som om hon hade skrattat åt honom. Fast han intet skratt hörde. Han buttrade till. Jag tror I är velig, mor. Sen de gjort en sån orätt! Men gumman sade: Har de gjort orätt, så ska du säga det åt länsman. Han håller reda på rätt och orätt. Den! sade Daniel, nickade och försvann.
Pastorn lilla, viskade gumman, under det att blåsten dundrade i skorsten, boken är där nu, Bra, bra, svarade pastorn liksom i sömnen, räckte ut armen utan att lyfta på huvet, trevade efter kaffekoppen och fick fingret mot grepen, så att koppen stöttes omkull och brännvinet rann i två bäckar framåt det flottiga bordet.
Det var en rasande rar chiffonjé, det där, tog han till och fingrade på mässingsrosorna. Hm! sa gumman, men det är inte så mycket i henne. Hå, det vet jag visst det, smickrade Carlsson på och trädde in lillfingret i nyckelhålet till klaffen; där är nog moltum, där!
Carlsson satt som vanligt framför chiffonjéklaffen och hade ett stort papper framför sig, ovantill tryckt med en stor blå stämpel, som såg ut som ritningen på en riksbankssedel; med pennan lyftad i högsta hugg syntes han tala för gumman, som stod bredvid, färdig att lämna henne pennan till någon skrivning. Gusten satte örat till rutan, men han hörde bara ett mummel för dubbelfönsternas skull.
Dagens Ord
Andra Tittar