Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 17 maj 2025
Hans beslut att bli måg på Stora Fälanda blev fastare än någonsin. »D’ä klart, att det inte kan gå», resonerade han för sig själv. »Inte har man nånsin läst om att det gått på det viset. Jag måste utföra något dåd i stor stil, något, som kommer henne att beundra och se upp till mig. Se’n skall allting gå som en dans.»
»Det var hygglit det», sa trafikchefen. »Jag kunde väl tro, att I inte vell strandsätter oss.» Alltså gick Bondåkra-expressen som vanligt femton minuter efter utsatt tid från Fälanda centralstation, och anlände som vanligt trettiofem minuter försenad till Bondåkra dito. Senare på eftermiddagen gjordes återresan i laga ordning.
Den stora lokmannastrejken hade gått spårlöst förbi Fälanda Bondåkra järnväg.
Han hade utvalt tågtiderna Barbacka Fälanda till specialstudium, och det var inte mera vidlyftigt än att han lärde sig dem på en timme, ty expresstågen dugga inte alltför tätt på dessa stora stråkvägar, och när tåget lugnt och sansat ångade in på Barbacka centralstation kunde han dem flytande, både tågen från Barbacka till Fälanda och från Fälanda till Barbacka, samt även det ensliga tåg som utgår från Fälanda 9,32 samt stannar redan i Brackeboda.
Olivia Rosenblom ansågs hemma i Göteborg vara söt, och var en mycket vacker flicker flicka enligt de härskande begreppen i den enkla landsända, där hon nu bodde hos sin farfar, och som hon dessutom var sondotter till den förmögne patron Rosenblom på Stora Fälanda, är det inte underligt att Konrad Pilkvist älskade henne.
Fälanda- och Bondåkraborna voro livligt intresserade av strejken, som i Posten behandlades i spaltlånga artiklar, och varje gång tåget gick eller kom vid endera av stationerna möttes det av väldiga människomassor av ända upp till fyrtio personer, som voro ute för att se på strejken. På fredagen kommo de strejkande som vanligt för att hämta sin avlöning.
Men tre månader efter samtalet med sin yrkesbroder steg Ivarström åter in på Grand Royal Palace Hotels kafé i Fälanda, och det var inte den dystre, tankspridde Ivarström, som man sett på sista tiden, utan ett nytt ljus sken i hans blick, och det gamla leendet spelade kring hans läppar.
Handelsresande voro ju trevligt folk och hans bästa kunder och han tyckte följaktligen om dem, men han hade ingen förståelse för deras nomadiserande levnadsvanor. »Å, ditt distrikt är ju inte så stort. Du reser ju bara mellan den här stan och Barbacka och Fälanda ooh Smörmåla med omnejd, så nog tycker jag att du borde kunna lära dig de få fattiga tågtiderna utantill.»
Alltså gick den stora strejken sin gång och avblåstes utan att Fälanda hade en aning om det, men fjorton dar efter dess slut fick fru Olson, som har matservering, genom ett brev från en släkting veta, att det var något trassel med järnvägarna, och meddelade genast sin oklara mening därom till eldare Fröjd när han kom för att äta middag.
Några dagar senare var det kalas på Stora Fälanda, och i samband med det slädparti. Pilkvist var naturligtvis inte bjuden med, men gud Amor hade likafullt tvingat honom upp till Stora Fälanda gårdsplan för att få se när den älskade åkte ut, och få vredgas på den lycklige, som satt på hundsvotten. Det var ett kallt göra.
Dagens Ord
Andra Tittar