United States or Papua New Guinea ? Vote for the TOP Country of the Week !
Sakta på Donau vaggar en julle, Bär på dess våg den sköna Ilija. Falken på högra handen han håller; Sorgsen i hågen, ger han den näring, Gjutande tårar, ger han den dricka. Lutad till falken, hviskar han detta: "Fågel, min falk! Ej vill jag dig nära, Nära med lika kost som min egen, Vattna med samma dryck, som jag själf har.
Det må vår fader icke göra, han skall icke lemna vår dufva åt falken. O Elisama, svarade Maheli, falken kan väl sönderslita dufvan, men icke varder hon derföre en falk. Herren varder mig ledande och skall beskydda mig för ohelgande. Nej, Maheli, det får icke ske, vår fader skall höra mina ord, han får icke lemna dig åt styggelsen.
Jag skönjer, vidt som blicken når, Hur vattnen börja spegla mer och mer och gå Till nattlig hvila. TEKMESSA. Lyssna, svärdshugg, vapenbrak, Fast dämpadt genom vida bygders mellanrum, Förnimbart dock! LEDSVENNEN. Du villas. Bortom dälden där På höga fjällets hjässa satt i cedrarna En flock af dufvor. Vet, en falk slog ned bland dem; Nu hör du deras vingslag.
"Det är sant, min ädle broder", Svarar Voldmar i förundran, "Hårdt dock varit, om hon röfvats Från den drömmande beskyddarn." På sin hvita falk i stoftet Pekar Dmitri, och han talar: "Detta offer för din glädje, Vet du, Voldmar, hvad det kostat?" Voldmars klara panna mulnar, Och förtrytsam tar han ordet: "Var din falk dig dyr, min broder, Upp, välan då, nämn mig priset!
En gångstig ser jag vid flodens strand, Den tyckes ju nå ditt slott; Jag väljer stigen, ur kvalmet snart Min fåle mig bära skall." Och strax han kallar sin käcke slaf: "Fort, hämta min hingst, Ivan! Gör falken färdig, min hvita falk Skall blänka i skyn i dag!" Furst Voldmar springer ur vagnen lätt, Sin skara befaller han: "Till slottet skynda på förhand, folk, Förkunna min ankomst där!
Synd det vore att förloras, Skam det vore att fly undan. Nej, men locka, månn' jag följer." På sitt sträckta vingepar Sväfvar högt i skyn en falk, Och hans blick, mot jorden vänd, Hvilar nu uppå en dörr. Men i dörrn en flicka står, Tvår sitt hvita anlete, Slätar sina ögonbryn. Bländande är hennes hals, Såsom snön på bergen är.
Denna nunna har spelat en roll i mitt liv, och jag börjar försona mig med mitt öde, i det jag prisar min goda otur, som förde mig under detta välsignade tak. Den första bok jag tagit med mig från apotekarens bibliotek faller upp av sig själv, och min blick slår ner som en falk på en rad i kapitlet Fosfor.
Skugga sökande, för att sig svalka, Flög en falk utöfver Sarajevo, Såg en fura midt i Sarajevo Och inunder den en kylig källa; Nära källan såg han änkan Nypon Och med henne jungfrun, hvita Rosa. Falken började att eftersinna, Om han skulle kyssa änkan Nypon, Eller hellre jungfrun, hvita Rosa.
Gör falken färdig, min hvita falk Skall blänka i skyn i dag!" Moskva, du gula, du lugna flod, Hvad dån vid din blomsterstrand! Ett dammoln rullar i hvirflar fram Och brusar förbi din våg. Är det af hjordar en mättad här, Som stormar till stallen hem? Är det orkanen, som hvälfver vild Den glödande vägens sand? Hur lämna hjordarna lundars skjul, Då solen är högt ännu?
Och hon sitter nu i toppen Af en enslig björk på ängen, Pickar sina fjädrars skimmer, När två furstesöner nalkas. Och den ena fursten stannar, Och han talar till den andra: "Sakta, Dmitri, ser du dufvan, Lös din ädla falk, min broder!" Och den mulne Dmitri svarar: "Parkens ägare är dufvans; Din var ständigt första lotten, Voldmar, jag är van att följa."
Dagens Ord
Andra Tittar