United States or Mozambique ? Vote for the TOP Country of the Week !
DE FÖRRE. TEKMESSA med sin LEDSVEN. TEKMESSA. Jag förnimmer ljud Af mänskoröster. Sakta, har man märkt oss ren? LEDSVENNEN. Ja, drottning. TEKMESSA. Gosse, stanna! Finnas många där? LEDSVENNEN. Eubulos blott och Hyllos, andra ser jag ej. TEKMESSA. Se efter än, gif akt på allt! Eurysakes, Din blick är mera öfvad, spana du, hvad märks?
LEDSVENNEN. Något, innan skärmarne Från fastare tillspända hjälmar föllo ned Och sänkte öfver blick och panna skuggor djupt. Men när det skett vid stridstrumpetens första ljud Och dager sedan föll på deras kinder blott Och ungdomsfriska läppar, då, då hade knappt Du själf, om dina ögons ljus du ägt ännu, På annat än på deras vapen skilt dem åt. TEKMESSA. Så lika voro båda?
LEDSVENNEN. Nej, drottning, nej, Dig öfverger jag icke, minst i denna stund. LEONTES. Förgäfves vill du undgå hämnden; se, mitt svärd Är öfver dig, du niding, gör din räkning kort! RHAISTES. Röst, anlet! O, hvad villa! Ser jag, furste, dig, Min egen konungs ädle son? Förbarmande, Om du i verkligheten är, hvad du mig syns! Jag kastar mig på jorden ned för dig i bön: Tag ej mitt lif, tag lösen!
TEKMESSA med sin LEDSVEN. TEKMESSA. Hur långt har solen hunnit nedom skogen ren? Säg mig, min ledsven, färgas skyn af purpur än? Jag känner kvällens ljufva svalka kring min kind, Fast inga fläktar röras. Blir det natt en gång? LEDSVENNEN. Ännu är dagen vaken, fast med mattadt ljus. O drottning, blod kan hinna spillas ymnigt än, Förrän dess färg ej skrämmer skådarns öga mer,
TEKMESSA. Ser du ingenting, Syns ingen nalkas? LEDSVENNEN. Ingen kan jag varsebli. TEKMESSA. Det prasslar tydligt bortåt kampens håll, gif akt! Jag börjar skilja stegen af en skyndande. Hvem kommer? LEDSVENNEN. Underbara aning, ja, jag ser På många båghålls afstånd mellan pinierna En man, som hastar hitåt. TEKMESSA. Kan du skönja ren Hans anletsdrag, om okänd eller känd han är?
LEDSVENNEN. Drottning, fordrar du ett svar Som moder till den ena? TEKMESSA. Svaga hjärta, o, Hur genomskinligt och hur obevakadt bor Du ej i modersbarmen! Nej, min ledsven, nej Det svar, jag fordrar, vare sanning främst af allt.
Själfva drottarne, De två, som längst af alla stodo strömmen mot, Tätt till hvarandra slutna, äro sprängda nu Åt skilda håll och föras med dess vilda brus. Förbi är allt. TEKMESSA. Feghjärtade, bort med ditt skrän; Tag båt vid stranden, fräls ditt arma lif och tig! LEDSVENNEN. Den usle! Ha, han följer oförskämdt ditt råd. TEKMESSA. Vill du ej göra likaså?
Den finge ej förstoras, om Eurysakes I lifvet vore; om han dött, den kunde ej. HYLLOS. Är det ditt ord, det sista? TEKMESSA. Mitt beslut du hört. HYLLOS. Då skyndar jag tillbaka. Kampen närmar sig; Jag måste till de våra. LEDSVENNEN. Drottning, Hyllos' arm Syns blöda. HYLLOS. Blott en rispa af Timokles' spjut; Han kastar det ej mera.
När sköldar redan dåna högt mot spjut och svärd Och luften darrar för trumpetens kopparröst, Då börjar du att höra. Ack, den vreda mön Fördrog ej, att min tunga nämnde Ajas' namn; Nu skall hans son förkrossas. LEDSVENNEN. Långt, långt borta än Är striden, ädla drottning; långsamt närmar sig Dess dån och buller, hörbart knappt, fast du det hör. Snart kan det fjärmas åter.
Som nu så har hon ofta bäfvat förr, som nu Hon skärpt sitt öra, längtande att spana ut Hvart vapenlyckans skifte, oblidt eller blidt. Då var mig Ajas' lärare i hörselns konst, Nu låter mig Eurysakes ej glömma den. LEDSVENNEN. Vid alla gudamakter TEKMESSA. Hvad bedyrar du? LEDSVENNEN. Jag tror, att din förnimmelse bekräftas. TEKMESSA. Väl!
Dagens Ord
Andra Tittar