United States or Sint Maarten ? Vote for the TOP Country of the Week !
Nej, jag älskar de främmande, och efter dem vill jag följa.» Såsom tjuven står där med skam, när han ertappas, så skall Israels hus komma på skam, med sina konungar, och furstar, med sina präster och profeter, dessa som säga till trästycket: »Du är min fader», och säga till stenen: »Du har fött mig.» Ty de vända ryggen till mig och icke ansiktet; men när olycka är på färde, ropa de: »Upp och fräls oss!» Var äro då dina gudar, de som du gjorde åt dig?
Var mig nådig, HERRE, ty jag försmäktar; hela mig, HERRE, ty ända in i mitt innersta är jag förskräckt. Ja, min själ är storligen förskräckt; ack HERRE, huru länge? Vänd åter, HERRE, rädda min själ, fräls mig för din nåds skull. Ty i döden tänker man icke på dig; vem tackar dig i dödsriket? Jag är så trött av suckande; var natt fuktar jag min säng och väter mitt läger med mina tårar.
Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap. Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: »Amen, Halleluja!» Femte boken Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Dina vittnesbörd äro rättfärdiga evinnerligen; giv mig förstånd, så att jag får leva. Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE; jag vill taga dina stadgar i akt. Jag ropar till dig, fräls mig, så vill jag hålla dina vittnesbörd. Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar; jag hoppas på dina ord. Mina ögon hasta före nattens väkter till att begrunda ditt tal.
Prick kravlade sig fram mellan bräderna, borrade ned tassarna i dyn och lyckades hålla sig kvar, tills Louise fick tag i hans halsband. Prick var räddad. Men Enok Ebenezar rullades av vattnet över Blekängsbäckens stenar. Hans huvudskål var krossad. Enok, Enok! Älskade Enok, ropade Louise. Å, snälla barmhärtige Gud, fräls Enok! Pojkarna lyckades få upp honom på land.
HERREN är sitt folks starkhet, och ett frälsningens värn är han för sin smorde. Fräls ditt folk och välsigna din arvedel, och var deras herde och bär dem till evig tid. En psalm av David. Given åt HERREN, I Guds sönder, given åt HERREN ära och makt; given åt HERREN hans namns ära, tillbedjen HERREN i helig skrud.
Det är sant, HERRE, att konungarna i Assyrien hava förött folken och deras land. Och de hava kastat deras gudar i elden; ty dessa voro inga gudar, utan verk av människohänder, trä och sten; därför kunde de förgöra dem. Men fräls oss nu, HERRE, vår Gud, ur hans hand, så att alla riken på jorden förnimma att du, HERRE, allena är Gud.»
Och man berättade för David: »Filistéerna hålla nu på att belägra Kegila, och de plundra logarna.» Då frågade David HERREN: »Skall jag draga åstad och slå dessa filistéer?» HERREN svarade David: »Drag åstad och slå filistéerna och fräls Kegila.» Men Davids män sade till honom: »Vi leva ju i fruktan redan här i Juda.
Han satt nu där och stirrade framför sig och såg på sina ullvantar, som voro trasiga, och tänkte på sin hustru, som var död, och på sina barn, som också voro döda, och på alla andra, som voro döda och på alltsamman. Och bäst han satt, började han brumma och småsjunga: "Herre, fräls min gamla själ, herre, fräls min gamla själ "
Från släkte till släkte varar din trofasthet; du har grundat jorden, och den består. Till att utföra dina rätter består allt än i dag, ty allting måste tjäna dig. Om din lag icke hade varit min lust, så hade jag förgåtts i mitt elände. Aldrig skall jag förgäta dina befallningar, ty genom dem har du behållit mig vid liv. Jag är din, fräls mig; ty jag begrundar dina befallningar.