United States or Switzerland ? Vote for the TOP Country of the Week !
Två mörka makter hota Min sällhet oupphörligt, Den ena är min broder, Min moder är den andra." "Sin broder fursten nämnde, Stör han en broders lycka?" "Du minns en stund, o flicka, Du minns den första gången, Då våra blickar möttes, Ditt hjärta och mitt hjärta. Då var min broder nära, Han såg dig, och din anblick Spred i hans barm en låga, Vild, dunkel, outsläcklig.
Soldis har nu fött oss detta gossebarn, sade hon. Det tillkommer dig, husbonde, att bestämma om jag skall sätta ut det i ödemarken eller lämna igen det till modern. Vill du höra på oss trälar, så säga vi: låt det leva. Måtte en god fylgia taga sig an den späde. Här ha inte fötts många barn på din gård.
Du har varit främling i din faders hus, du har lidit mycket av hans orättvisa vrede. Jag ser dock i din själ, att du icke hatar mig; nej, du älskar mig och är säll av mina ord. Kom, Sorgbarn, jag vill gå till din moder. De fortsatte vandringen.
Men då du lider en skada, betänk, hvad glädje dig skänktes Af det förlorade först, och väg därefter din saknad, Och jag tror, du ej då skall sörja din hjässa till grå hår; Ty som sparfven år från år förstorar sitt näste, Öker ock människan gärna sitt bo och värderar ej mycket, Hvad hon förvärfvat ren, ty det icke förvärfda är mera.
Men när du har sett det, skall också du samlas till dina fäder, likasom din broder Aron har blivit samlad till sina fäder; detta därför att I, i öknen Sin, när menigheten tvistade med mig, voren gensträviga mot min befallning och icke villen hålla mig helig genom att skaffa fram vatten inför deras ögon.» Detta gällde Meribas vatten vid Kades, i öknen Sin.
Och de gingo hand i hand över hällarna, som gassade av högsommarvärme. Före dem flög en fågel, som var en vit mås med svarta vingar. Han skrek och jämrade som ett slaget barn. Och de gingo in i en mörk skreva. Där hördes bara vågorna. Vågorna fräste som eldslågor. Och hon sade: Nej, vet du vad du gör, din vettvilling? Men hans tänder nafsade efter hennes öra.
LEIOKRITOS. Den mark, du ägt, skall åter en gång blifva din; Med eget spann du plöja skall din egen teg Och egna skördar bärga. EUBULOS. Ve, o konung, ve! LEIOKRITOS. Du hatar Rhaistes, fruktar, att hans öfvermod På nytt skall från dig rycka, hvad du fått på nytt; Var trygg, du är från denna stund i mitt beskärm, Och större är din konungs makt likväl än hans.
Med vemod, när jag tänker: du togs så ung Från hoppets sköna värld, från ditt kämpalif; Med fröjd dock, när jag tänker: hjälten Blödde för äran och fosterlandet. Ännu med vördnad tycker sig skärens son I skumma nätter skåda din vålnad där Och, allt som strandens granar susa, Höra din manande härskarstämma.
Ägde väl din moder glädje Der i Manala, det dunkla? Ägde dina systrar glädje Uti mörka maskars hemvist? Ack ej glädje jag ju söker; Söker blott en droppe värma, Liten, som i svalans hjerta, I än mindre fågels inre, Som i minsta blommas fibrer Som i minsta stoftkorns gömma. Söker blott af ljus en stråle, Ej så rik som lysmask skenet, Mindre än ett fjäril ögas.
Vad är din avsikt? Förklara dig! Fru Olga mumlade nästan ohörbart: Jag tänker sköta gården själv. Betty sa: Begåvade personer, vilka i likhet med Olga länge blivit sedda över axeln av sin omgivning, falla lätt offer för storhetsvansinne. Här är det läkarens plikt att ingripa.
Dagens Ord
Andra Tittar