United States or Senegal ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hvad äro vi, hvad mäkta vi, Om du din rätt vill hålla i Och låta nåd ej gälla? Ack, skuggor, dem i dag man ser, I morgon icke finner mer; Ett vindkast kan oss fälla. Men dina barn, o Fader, spar, Barmhärtige, barmhärtig var, Du rike, hjälp oss arma! Vår skuld låt dö i Kristi död, Låt vara nog af kamp och nöd, O Herre, dig förbarma! N:o 311. Bön om frid.
Likadana offer skolen I offra var dag i sju dagar: en eldsoffersspis, till en välbehaglig lukt för HERREN. Jämte det dagliga brännoffret skall detta offras, med tillhörande drickoffer. Och på den sjunde dagen skolen I hålla en helig sammankomst; ingen arbetssyssla skolen I då göra.
Det blef åter en paus. »Jag undrar, om du gör dig några illusioner beträffande mig», sade sonen plötsligt och som det tycktes helt omotiveradt. »För det skall du inte! Jag kan inte hålla af någon. Inte af dig och inte af någon annan.
Jag är icke så småaktig, att det kan harma mig om du tror dig ha öfvergifvit mig. Din ovän vill jag aldrig bli. Men jag skall gå vidare och söka. När du icke bryr dig om mig, är jag åter fri. Och jag vill söka en människa att hålla af. Helst en man. En vän, en son, en hvad för något som helst. En människa utom sig själf, som man icke behöfver ljuga för.
Bärgningshögtiden skall du ock hålla, vid årets utgång, när du inbärgar frukten av ditt arbete från marken. Tre gånger om året skall allt ditt mankön träda fram inför HERRENS, din Herres, ansikte. Du skall icke offra blodet av mitt slaktoffer jämte något som är syrat. Och det feta av mitt högtidsoffer skall icke lämnas kvar över natten till morgonen.
Han ville därför störas så litet som möjligt. Och för att bereda honom allt det lugn, hans uppgift krävde, brukade Axel hålla till uppe hos Stellan om eftermiddagarna. De läste läxor, rökte cigarretter och mätte tidens snigelgång. Det hade, som förut nämnt, alltid existerat en känsla av spänning mellan de två, en odefinierbar rivalitet.
Ibland följdes hon av sin kusin, men han blev snart trött vid detta enformiga nöje, förstod icke vilken tjusning det beredde henne. En morgon, just då hon med släpet av sin ridklänning i handen långsamt steg nedför den stora trappan, såg hon en främmande man stå och hålla hennes häst vid betslet. Det var tidigt på morgonen knappt mer än fem.
"Du ska få en lill'yxa också så du kan hjälpa mej att klyfva småved då ungmor ska till att koka god mat åt oss." "En lill'yxa!" Det låg nästan jämmer i Månkes röst när han upprepade ordet. "Och en liten räfsa ska jag göra dej. Den skall bli grönmålad och du ska få räfsa och hålla fint här på gården med den." Den unge mannen höjde buden.
Och de sade till honom: »Johannes' lärjungar fasta ofta och hålla böner, sammalunda ock fariséernas; men dina lärjungar äta och dricka.» Jesus svarade dem: »Icke kunnen I väl ålägga bröllopsgästerna att fasta, medan brudgummen ännu är hos dem?
Professorn fyllde på hennes glas då och då, men konverserade icke särdeles livligt; han satt och tänkte över ett litet tal, som han hade för avsikt att hålla. Gabriel Mortimer, hennes granne till höger, underhöll henne i stället flitigt om litteratur, ett ämne som i hög grad intresserade henne.