United States or Uzbekistan ? Vote for the TOP Country of the Week !
I Stenbrogatan 4 satt liten Elsa och sömmade. Och rummet där hon satt, Gustens fula rum, var vitt av linne och bomull. Och själv var hon skär och glad. Gamla fru Sörman tassade omkring och småskrattade fjolligt i alla hörn. Hon hade upphört att vänta på Brudgummen. Men lika brått hade hon ändå. För nu skulle hon ut och resa.
Nå, få vi kyrkta med detsamma? hälsade pastor Nordström. Å fanken, så brått är det inte! svarte brudgummen utan förlägenhet. Är du säker på det? jävade pastorn, under det bönderna grinade. Jag har vigt, döpt och kyrktagit på ett bröllop, men det var också raskt folk, som kunde göra skäl för sig. Allvarsamt, hur är det med bruden?
Och när det var färdigt, klappade brudgummen i händerna: Var så goda och ta en smorrgås! inbjöd han. Men var är pastorn? krusade gummorna. Utan pastorn ville ingen börja! Och professorn? Var ha de tagit vägen? Ja, si då går det rakt inte an att börja! Det ropades och letades, men intet svar.
Gån hellre bort till dem som sälja, och köpen åt eder. Men när de gingo bort för att köpa, kom brudgummen, och de som voro redo gingo in med honom till bröllopet, och dörren stängdes igen.
Solen sken glänsande på juliaftonen och under ekarne glammades och sorlades. Brännvinet flöt i kaffekopparne, när påtårarne kommo efter doppningens slut, men uppe vid bordsändan hos brudgummen bjöds punsch, vilket icke sågs illa av varken bönder eller pojkar. Det var en dryck, som icke bestods alla dagar, och pastorn lät sig väl bekomma ur sin kaffekopp.
Då Abraham steg in i rummet, neg hon hastigt guppande och gav honom en misstänksam sidoblick. God afton, skrek han. Va fru Sörman gör fint! Brudgummen varder kommande, sade fru Sörman och fortsatte. Av Gustens brev hade Abraham inhämtat tillräckligt för att förstå, hur landet låg. Brudgummen i fråga var icke Abraham Krok utan Jesus. Är Gusten hemma? skrek han. Då stannade gumman.
Brudgummen hade redan kvällen förut varit nog förtänksam att där nedlägga en silverpenning åt skyddsandarna, och när nu bruden efter gammal sed offrade i samma källa en bröstnål av silver, trodde man sig hava blidkat naturmakterna. Några funnos likväl, som ännu icke ansågo detta tillräckligt. En äldre kvinna fann det vara alldeles nödvändigt att också blidka jungfru Maria.
Därefter kommo Johannes' lärjungar till honom och sade: »Varför fasta icke dina lärjungar då vi och fariséerna ofta fasta?» Jesus svarade dem: »Icke kunna väl bröllopsgästerna sörja, så länge brudgummen är hos dem? Men den tid skall komma, då brudgummen tages ifrån dem, och då skola de fasta.
Men så galen som nu hon dillar om Brudgummen. Ja, säger jag, låt vara att han gör staden den äran, men inte tror väl mor, att han kommer just hit, till Stenbrogatan 4 över gården två trappor? Då svarar hon inte. De äro på det viset. Kommer man nära in på livet, så dyker de ner genom en lucka alldeles som fan på teatern. Och så dyker de upp någon annan stans.
Stöten i basun på Sion, pålysen en helig fasta lysen ut en högtidsförsamling; församlen folket, pålysen en helig sammankomst, kallen tillhopa de gamla församlen de små barnen, jämväl dem som ännu dia vid bröstet brudgummen må komma ur sin kammare och bruden ur sitt gemak.