United States or Cameroon ? Vote for the TOP Country of the Week !


Stammens äldste och bäste män voro där samlade; även sågos där några kvinnor, som tyst men ivrigt samtalade sinsemellan, Erland och Singoalla nalkades. Dessa kvinnor voro Assims moder, systrar och fränder; alla fäste de sina ögon hövdingens dotter, hon vid Erlands sida gick dem förbi. Gumman, Assims moder, liknade vid eldskenet, måhända även vid dagsljuset, en otäck häxa.

Orolig kom gumman och satte sig vid bordet, där Carlsson ensam hade slagit sig ner och tänt ett talgljus. Flickorna gingo tysta och avvaktande från spisen till bordet. Carlsson ska ha en sup brännvin i kväll, sade gumman; jag ser, att han behöver det. Åja, det var jämt sjå att ombord sakerna, svarade Carlsson. En får väl vila nu, menade gumman och gick efter timglaset.

Norman, en liten bred vithårig, med vita gryende mustascher och blåa ögon, kom nu in i stugan och slog sig ner hos jaktkamraten, sedan han hälsat gumman. Och när de båda hjältarne tagit fram sina lerpipor ur västfickorna och stoppat med svarta ankaret, började de jägarvis, vid en kaffehalva, igenom, skott för skott, alla sina bragder ute i havsbandet.

Som ingen var vidare angelägen om att se liket flyta upp och saken strängt taget icke angick någon personligen, erfor man en viss lättnad över att bli befriad från obehaget att visa sig känslolös för andras bekymmer. För att emellertid ett någorlunda avrundat slut en snöplig ändalykt, gick pastor Nordström fram till Flod och frågade, om han ville, att de skulle göra något för gumman.

En underlig känsla av personligt ansvar bemäktigade sig uppläsaren, när han uttalade orden: jag är den gode herden, och han tittade ut genom fönstret, betydelsefullt, såsom om han sökte de båda lejda flyktingarne Rundqvist och Norman. Gumman nickade sorgset bifallande och tog katten upp i knä, som om hon öppnat sin famn för det förlorade fåret.

Han kom till ro under läktaren, ljuset plågade honom icke längre. Han gladde sig som ett barn åt allt det granna lullullet i dekorering väggar och i tak. Vad det måtte ha kostat! Men honom hade det inte kostat någonting, och det var det trevliga. Husch, det här skulle lilla gumman ha sett Ja, visst är det grant, sade redaktören. Och nu ska vi höra granna tal också, vad det lider.

När Gusten hörde tal om att köpa , gjorde han de livligaste föreställningar mot att lägga ut pengar för så'nt som man kunde ha själv, men gumman tystade ner honom med förklaringen, att han inte förstod saken. Och efter några förberedande mindre anordningar lämnades lagården och man vandrade utåt gärdena. Här lågo hela sträckor i träda.

Jo, naturligtvis det enades man strax om. »Lillen» fick sig sin dopdräkt, och försvunno gumman och han och den svartmuskige dansken i det inre af »Australia». Ingen kan tänka sig, hur hon jämrade sig, när hon kom ut. stackars »Lillen» kunde där aldrig bli folkafason: han hade vändt sig minst tre gånger.

Uppasserskor i stället för skänkmamseller, och i stället för gumman Carlén med sin gulskaftade korkskruv, sin brokiga schal och sin vita spetsmössa, en blekfet herre i svart redingote, en blekfet herre med vaxade mustascher. Julius Krok kunde gärna hålla sig hemma, alltid fann han någon sysselsättning. Han satte sig vid bordet och såg , hur fru Marie förde nålen upp och ned genom stramaljen.

Ja, ja, sorg och bekymmer räcka till, mor, Sanna, fördärfliga sprakved, nu släpper du ut all värma igen! jag ville säga, mor, att bekymmer och förargelse är, som ni ser, min dagliga kost, och slutet allt blir tiggarstafven." "Häda icke, herr Gyllendeg", vidtog gumman åter, "det är ogudaktigt af er att tala .