United States or Saint Helena, Ascension, and Tristan da Cunha ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ja, se där det görs något gott, där vill vi ju gärna vara med. Men först skulle vi väl höra lite om priset Då slog ingenjören linjalen i bordet. Hör nu, Hagelin, han ska inte tro, att han sitter bak disken och lurar bönder. Nej, det förstås. Se, jag ska säga, hur det är. Inte har en fattig skomakare kunskap och talförmåga. Men se bror Benjamin Honom vill jag inte ha att göra med. Nää, nä.
Ja, mina bröder, var och en förblive inför Gud i den ställning vari han har blivit kallad. Vad vidare angår dem som äro jungfrur, så har jag icke att åberopa någon befallning av Herren, utan giver allenast ett råd, såsom en som genom Herrens barmhärtighet har blivit förtroende värd. Jag menar alltså, med tanke på den nöd som står för dörren, att den människa gör väl, som förbliver såsom hon är.
ERNEST. Ni står ju ännu i tre år under er tants förmynderskap? CECILE. Ja! ERNEST. Ni kan ju ingenting företaga utan hennes samtycke? CECILE. Nej .
Han följer efter henne med hast, lik oxen som går för att slaktas, och lik fången som föres bort till straffet för sin dårskap; ja, han följer, till dess pilen genomborrar hans lever, lik fågeln som skyndar till snaran, utan att förstå att det gäller dess liv. Så hören mig nu, I barn, och given akt på min muns tal.
»Nå», sade han, »här är ju skönt, inte sant? Och vi äro ensamma och ingen skall störa oss. Hvad ska' vi så finna på?» »Ja, hvad tycker ni?» »Jag är helt och hållet till er disposition.» »Tack. Men för tillfället har jag intet bruk för er.» De sågo på hvarandra, ytterst likgiltigt, men med hemlig nyfikenhet, medan de vexlade dessa repliker. »Ska' vi leka hva? Leka med ord menar jag. Vill ni det?
Det är ju den rika fröken Svanberg. Arvtagerska till den där värmländske sågverkspotentaten, som du naturligtvis hört talas om.» »Svanberg?» sade Karl eftersinnande. Han hade aldrig hört namnet förr. »Ja, det känner du väl till?» »Naturligtvis! Honom känner jag mycket väl till», ljög Karl. Och fröken Svanberg omgavs nu i hans själ av en liten extra gloria. Förgylld.
Pastorn rev sig i huvet, men prästfrun, som åhört anbudet, svarade: Inte går det an att säga nej, du Erik, och därför är det så gott du säger ja med detsamma. Ja, det är väl så gott det! mente pastorn, och därmed var saken avgjord i huvudpunkten. Men säg nu, Eklund, kan inte jag få vara med också! Ju flera man, dess bättre lycka, strävade pastorn emot, i det längsta hållande tag i sin köttgryta.
ERNEST. Ja, deri ligger just det farliga! Om man nu skulle ha öfverdrifvit dessa förtjenster, dessa dygder som ni behagat nämna
De se symboler, som skulle hava avseende på dem, i hebréernas uttåg från Egypten, i en kopparorm, som hebréerna uppsatte på ett kors i öknen, i daggdroppar, som föllo på ett fårskinn, som en hebreisk krigare för något ändamål hade utbrett på marken, ja även i en sång, som en judisk konung skrev till en av sina hustrur.
Känner du inte att jag nyper dig i tån? Sväran gick fram till länsman och lade sin hand på hans axel. Lugnt och stillsamt sade hon: Ja, nu ser länsman, hur det går till i Sutre. Går till? upprepade länsman, stirrade på pojken, stirrade på sväran. Går till, säger hon? Hon sade: Det är inte lönt att pröva med bena. Han är lam som Petter i kyrkbacken.