United States or Cambodia ? Vote for the TOP Country of the Week !
»Han hade hört att byn hette snärpa men visste inte hvar den snärpte hän,» säger ordstäfvet. Småpysarna klämde i att tjuta och hängde sig i gummans kjortlar. Prat! Ditt dumma nöt! Han gör ju bara »påträcker» af folk. Om en stund kom »vilddjuret» in. Ungarna klämde i en ters högre, och det dröjde en god stund, innan gumman kunde genom örfilar och luggar få dem tysta och lugna.
En bihustru som han hade i Sikem födde honom ock en son; denne gav han namnet Abimelek. Och Gideon, Joas' son, dog i en god ålder och blev begraven i sin fader Joas' grav i det abiesritiska Ofra Men när Gideon var död, begynte Israels barn åter i trolös avfällighet löpa efter Baalerna; och de gjorde Baal-Berit till gud åt sig.
Och litet bakom var jag hela tiden tills vi delade upp kassan och jag fann att min del var fyrahundratrettioen dollars och sextiofem cents. Då blev jag mig själv igen, och Bill, som förefallit litet bekymrad, lyste upp. »Du gosse!» sade han. »Jag har en god idé till, en idé som kan skaffa oss lika mycket kosing till.» »Nå, vad är det?» frågade jag med endast lindrigt intresse. Jag hade ju pengar.
För resten var det märkvärdigt, att en kvinna alltid måste begå en riktigt stor dumhet, innan hon kan komma på god fot med en man. Det hade blifvit sent och vi måste tänka på att skiljas. Han lade armarna omkring mig och lutade för ett ögonblick sitt hufvud mot mitt bröst, som ett trött barn.
Veckan lofvade således blifva god, och dernere var åkern nästan färdigbergad. Nu kunde det gerna regna... Ukko var vid gladaste humör, och »äiti» hade en dag af frid och ro. Vid vägen hördes skramlet af ett åkdon. Det kom närmare, det nalkades alltmer. Ukko blef uppmärksam.
Jag vet och är där viss uppå, Att ingen ofärd skall mig nå, Om han ej gifver lof därtill Och mig af kärlek pröfva vill. Min Gud är stark, min Gud är god, Så är jag nöjd och har godt mod; Gud, Fader, Son och Helge And, Mig lämnar jag uti din hand. N:o 352. Morgonpsalm. I mörker höljs ej jorden mer, Upp går nu solen klara; Ny dag, o Gud, åt oss du ger, Ny nåd ej heller spara! Ny nåd!
Det var en präktig gubbe, oaktadt han säkert var lika genompyrd af dålig, usel tobak, som vår svenska bokmarknad af öfversättningsliteratur, och jag förvarar med tacksamhet den vandringsstaf han skar mig af god fjellbjörk. Det regnade på morgonen och var betydligt vått på gångstigarne, men vädret blef bättre uppåt dagen.
Jag tager farväl, jag bjuder god natt, Åt världen farväl jag nu säger; Min möda var lång, snart lutar jag matt Mitt hufvud mot plågornas läger Och somnar från sorgen och nöden. Jag bad till min Gud, hvar timma och stund, Om frid för min själ, för ögat en blund; Min Fader mig hört: Hans barn skall få hvila i döden.
Åh, var så god, mitt rum är minsann fint ... fast, inte ger jag mig tid att hålla det som mor min höll sitt rum. Hon predikar alltid, att det inte är städningen, som gör 'et, utan det att man ska' hålla städadt. Ge mig lite mer portvin, putte! Akta dig att du inte dricker för mycket, du skall visa dig i qväll. Han slog likväl glaset fullt.
Ja, jag har redan förgätit det mesta, av vad ni undervisat mig om metaller och stenar. Finns icke någon sten som fördriver onda drömmar? frågade åter Silversparre med gycklande allvar. Diamanten lärer det fuller göra, svarade mäster Sigfrid oskyldigt. Och när man binder honom vid vänstra sidan, är han god mot fiender, kiv och trätor, raseri och mara.