United States or Sudan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ett splitter nytt vadderat täcke värt sina tjugu Men Blekängsmadammerna voro icke längre så undfallande. Döden hade givit dem en stor, dyster betydelse i samhället. Det var deras barn, som dogo, det var deras barn, som satte kyrkklockorna i rörelse. Ingenjör Krok bekostade ringningen, som eljest icke var vanlig vid fattigbegravning. Och klockorna ringde varje dag, tida och sent.
Det var de äldstes rådsbord. Hagelin tände takkronan och drog ned gardinerna. Han vände sig mot sina gäster och gjorde en trög, trött bugning. Välkomna. Ja, jag har ingenting att bjuda på. Lekamligen. Endast whisky herr Krok? Inte nej. Herr Sörman, ett glas? Super du också? frågade Enok. Hagelin gick in i sin kammare och återvände med bricka.
Lille Julius Krok hade vandrat utför trapporna för att bjuda sitt liv åt folket. Han måste erkänna för sig själv, att han varit rädd, rädd så att han måst hålla sig i ledstången med båda händerna. Han hade tänkt på det fersenska mordet, han hade känt käppar och paraplykryckor och ursinniga kvinnors naglar. Men han hade likväl gått. Och när han nu såg gatan sopad, kände han icke enbart lättnad.
Men folken fingo höra om honom och han blev fångad i deras grop; och man förde honom med krok i nosen till Egyptens land. När hon nu såg att hon fick vänta förgäves, och att hennes hopp blev om intet, då tog hon en annan av sina ungar och gjorde denne till ett kraftigt lejon. Stolt gick han omkring bland lejonen, ja, han blev ett kraftigt lejon; han lärde sig att taga rov, människor åt han upp.
Då spände skomakaren ögonen i honom och höjande sin valkiga hand, sade han med mäktig fast gäll stämma: Nu ska han höra sanningen, lilla människa. Står han med oss, så står han med Jesum Christum. Men står han med Bethanisterna, då står han med djävulen. Jag står på arbetarnas sida, sade Julius Krok. Då står han allra sämst, sade Hagelin, vände och gick. Äntligen fick ingenjören en stunds vila.
Ty därutinnan hade fröken Agnes rätt: Julius Krok var rädd. Han var rädd i tredubbel måtto. Den svaga lilla kroppen skalv, när den kom i närheten av grova, arbetstunga nävar. Han kunde aldrig glömma skräcknatten, då arbetarna samlat sig utanför Bromsens hus.
Nå, du lille stolle, är du glad då? Väldigt! svarade Abraham. Julius Krok var icke någon praktisk människa, och denna allmänt kända omständighet var måhända orsaken till, att han i sin ålders sextiotredje år beslöt att uppträda som praktisk samhällsreformator. I hemlighet hade han länge burit en reformators fröjder och lidanden.
Om du sitter eller går ut eller går in, så vet jag det, och huru du rasar mot mig. Men då du nu så rasar mot mig och då ditt övermod har nått till mina öron, skall jag sätta min krok i din näsa och mitt betsel i din mun och föra dig tillbaka samma väg, som du har kommit på.
Ungdomen skulle återerövras för ett sunt, passande arbete, för livet! Och Julius Krok skulle bliva den mänsklighetens välgörare, som han så oändligt gärna ville vara. Ty naturligtvis skulle han få efterföljare riket och världen runt.
Min far var trivialskolerektor, han, sade Julius Krok långsamt och tanklöst. Och med en djup suck tillade han: Jag kan inte minnas, att jag tyckt om något ungt fruntimmer. Nej, inte det jag minns. Doktorn tog sin vän under armen, och de gingo upp i Bromsens hus. Mamsell Marie satt ensam i salen och sydde.