United States or Kazakhstan ? Vote for the TOP Country of the Week !


Affärsföretagen äro alltför storartade för att alstra småaktig afundsjuka, och vid sidan af förvärfsbegäret finnes begäret efter framsteg, uppfinning, förbättrade metoder, vetenskaplig utveckling och stolthet öfver att lyckas i dessa viktiga punkter; att den behållning en affärsman nu för tiden eftersträfvar och erhåller består icke uteslutande i dollars.

Han såg mindre hans hårda och oföränderliga ansikte än hans händer, som ännu sysslade med rullarna och lade dem till rätta med nästan småaktig ordentlighet. Under den allmänna förvirringen trevade han sig fram genom trängseln, ända till dess han slutligen kom upp högen.

Några egenheter eller ett utprägladt karaktärsdrag kan skaffa honom utmärkelse och rykte, att hans kärlek till konsten eller önskan att gagna med sin konst förkväfves af en småaktig, själfvisk personlig fåfänga.

Höjer ville inte vara småaktig, och fastän han tyckte att pigorna kunde skifta med görat, lät han saken sin gång. Men hatet började gro mot gubben, och fastän denne nog var en spjuver, förstås, var han inte skuld till allt. Bra mycket i alla fall. Och av allt som de hade tillsammans förstod han att klå åt sig, där något var att vinna, att skudda av sig, när det ålåg honom något.

Höjer ville inte vara småaktig, och fastän han tyckte att pigorna kunde skifta med görat, lät han saken sin gång. Men hatet började gro mot gubben, och fastän denne nog var en spjuver, förstås, var han inte skuld till allt. Bra mycket i alla fall. Och av allt som de hade tillsammans förstod han att klå åt sig, där något var att vinna, att skudda av sig, när det ålåg honom något.

Hade han hämnats lärarne i Klara genom att skicka dem stenlådor till julklapp? Nej! Var han sträng mot andra och var han småaktig vid dömandet af deras handlingssätt mot honom? Nej bevars, han lät behandla sig ganska legert, var lättrogen och kunde narras till hvad som helst, bara han icke kände tryck, förtryck.

Det blef en lång, förstämd tystnad; modern tog dolken och lade den bort sitt skrifbord och William satt och stirrade framför sig med mulen uppsyn; han hade i alla fall en obehaglig känsla af att ha varit småaktig och tarflig. Emellertid beslöt han att skaka den af sig. »Vill du komma till mig en kopp kaffe eftermiddagfrågade han. »Jag har ett par vänner hos mig».

Kantänka, var det någonting att undra öfver? Vi hade lefvat tillsammans många år, jag delgaf honom alla mina tankar, de erbjödo honom ingenting nytt eller särskildt fängslande. Och dock hade jag fordrat att nej, det var helt enkelt löjligt. Jag var trångbröstad, småaktig, dum Förälska sig i Agnes? Öfvergifva mig och barnen? Det skulle han ej göra. Hans pliktkänsla skulle förbjuda honom det.

Jag är icke småaktig, att det kan harma mig om du tror dig ha öfvergifvit mig. Din ovän vill jag aldrig bli. Men jag skall vidare och söka. När du icke bryr dig om mig, är jag åter fri. Och jag vill söka en människa att hålla af. Helst en man. En vän, en son, en hvad för något som helst. En människa utom sig själf, som man icke behöfver ljuga för.

Allt detta nya i förhållanden, människor och meningar, som överallt mötte henne och oblygt välte sig in henne, tröttade och irriterade henne också i hög grad. Bara en sådan småsak som de långa räkningarna med värdinnan och postiljonen, vilka alltid med småaktig omständlighet skulle avgöras i assignater, med tusentals francs åt gången, var henne emot.