United States or Uganda ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och när Fina öfvade »stora konserten» derpå, jemrade sig Dions violin i fars rum, medan Adolfs violoncell brummade i mors. Men belåten var man. Vid sitt skrifbord satt far och ritade med stift och linialer, mor höll på att i stort köksförkläde koka potatis på fotogenköket; småfröknarne diskade och skurade knifvar.
Men jag har rätt att bli likgiltig mot honom, när han icke är mera mån om att hålla mig kvar. Knut Herman har varit här i kväll. Det var så trefligt. Jag satt vid mitt skrifbord och sydde, när han kom. Han tog en stol och satte sig där bredvid. Jag tror, du sitter och lappar en klädning? Jaha. Hvem kunde tro en blåstrumpa om att ha ett så nyttigt arbete!
Men hon måtte ha fått intrycket af att hon ej var en af de vanliga hjelpbehöfvande, som dagligen uppvaktade hennes matmor, ty det var med en viss artighet hon hjelpte af henne öfverplaggen. Fru Meilert satt vid sitt skrifbord, men uppsteg då Hanna inträdde. Det var en lång, rak dam med nästan grått hår och vackra, något stränga drag. Hon helsade Hanna temligen kallt och bad henne taga plats.
En stund derefter satt hon vid sitt skrifbord och skref i sin »stora bok»; hon hade blifvit sin vana trogen: »Förlåt mig alla nykterhetens gudar; förlåt mig gamla bok, som bevittnar alla mina dårskaper och förlåt mig du författare att jag spiller min tid på att skrifva af, hvad jag kunde få läsa i tryck. Men jag kan icke vänta.
Och när bönen var slut, berättade morfar om Guds himmel och om änglarne och om frälsaren så skönt, att lille Bengt började längta efter att blifva såsom en Guds ängel. Men ibland, när morfar är ute och hans glasögon ligga kvar därinne på hans skrifbord, då sätter Bengt dem på sin lilla näsa och tänker: "Jag vill bli stor och vis och snäll som morfar.
Och sannerligen, pappersknifven, som han var så rädd om och som han förgäfves letat efter, låg under hans skrifbord, så godt som gömd under renhuden där. "Skulle du vilja ge mig den, du", sade han och räckte ut handen mot henne. Brita-Cajsa gick genast fram med knifven, och lämnade den. Jägmästaren, som visste hur svårt det var att få hundar att apportera, blef nästan flat.
»Jag har så länge önskat att få göra Kate Zimmermanns bekantskap», sade hon. »Det gläder mig. Var så god och tag plats.» Den unga damen slog sig ner på arbetsstolen, som fru Zimmermann nyss lemnat. »Får jag sitta här vid ert skrifbord?
Nej tack! Nu kan jag det utantill. Kommer jag bara väl härifrån utan att bli ovän med honom, så skall jag nog akta mig att råka i hans klor så snart. Jag fick rosor och violer i kväll. Jag tycker mera om blommorna än om honom själf. Blommorna äro vackra. De stå på mitt skrifbord, belysta af lampskenet. Jag är sömnig. Jag är hvarken bitter eller ond. Men jag känner motvilja för honom.
Jag kom bara upp därför, att jag lofvat det. Det har händt mig en stor olycka. Han kastade sig på en stol vid mitt skrifbord. Hur nedbruten han såg ut! Det grep mig. Han olycklig! Det var som om mina läppar stelnat. Jag kände, hur mina ögon vidöppnades, medan jag såg på honom. En olycka en olycka! hvilket ord, när det var honom det gällde! Jag greps af en hjälplös förfäran. En olycka.
Nu är ni i bättre humör. Att en dam har en ny klädning på sig, är alltid ett godt tecken! Han var i bättre humör. Han satt på mitt skrifbord och jag i skrifstolen, och vi småpratade rätt gladt. Det var något af den gamla vänligheten. Men när han skulle gå, frågade jag: När får jag se er igen? Försöker ni binda mig med löften, så kommer jag aldrig! Hur ansiktet blef vredt och ovänligt.
Dagens Ord
Andra Tittar