United States or Israel ? Vote for the TOP Country of the Week !
"Det var i alla fall trefligt, John, eller hur?" sade Alma, då de hade dragit båten upp på stranden. "Medges, medges." "Och vi skola också en annan gång fara ut?" "Bara du inte blir sjuk." "Var inte rädd. Jag känner mig nu raskare än någonsin." De kommo in. John gick in i sitt rum för att röka ännu en papyross, innan han lade sig, men Alma skyndade raka vägen till sängkammaren.
En gång stod dock en gammal man vid hennes glömda graf, kastade en blomma derpå och sade vid sig sjelf: "icke kunde jag ju låta henne bli en danserska." Glasörat. Ganska trefligt placerad uti en ressortstoppad länstol, satt jag en afton hos en af mina bekanta.
»Litet men godt, det är min hufvudprincip», sade han. Det blef ett riktigt trefligt litet kafferep, alldeles i fru Zimmermanns smak. Der var en frihet från tvång, som verkade behaglig. Hon märkte att hennes närvaro icke på minsta sätt utöfvade något tryck på sällskapet och detta gaf åt hennes sätt en uppsluppenhet, som hon icke känt på mycket länge.
Luften var mild, det kom en doft af kåda från barrträden, och resedans starka vällukt trängde in öfverallt i det lilla huset. Maten var ändtligen färdig, abborrarne öfver allt beröm, och den lilla frun dukade bordet, prydde det med blommor och arrangerade allt så trefligt hon kunde. Ändtligen kom hon ut på verandan.
Men låt oss antaga tillochmed, att vi icke bli några utmärkta stjernor på vetenskapens himmel; hvad mer? Det kunna vi alltför gerna umbära, men vi vilja bilda oss, på det vi må kunna blifva dugliga, äfven vi, i vårt kall, ingalunda för att gå ifrån hvad oss tillhör". "Ja, jag tycker just, mina herrar, hvad det skall bli trefligt, när ni får er önskan uppfylld!
Men jag! jag har alltid haft trefligt, åtminstone se'n jag slutade tjena, och nu nu har jag det mycket bättre än sjelfva frun här i huset. Hon får bara mat och kläder och får se herrns sura miner, jag får mat och kläder och dessutom lön. Och så får jag mycket på köpet ... nej, mor, det enda som lönar sig, det är att vara glad!
Om hon tordes gå till sin egen son! Jo tack, hon skulle nog komma. Han hade arrangerat det så festligt som möjligt med kulörta lyktor och en stor röd lampskärm. Det var en dämpad och varm belysning och der såg trefligt ut. Tre unga män sutto vid bordet när hon trädde in. William tog emot och presenterade.
Se'n har han gjort sig ärende dit många gånger. Men han har ingenting sagt och jag har inte velat fråga. Så i förrgår kom hon min lif farande hem till oss på sitt gumpahjul. Jag visade henne omkring öfverallt, och hon fick se alla kreatur och kistor, och hon tyckte vi hade allting så trefligt och bra. Se'n satte hon och Harald sig i trädgården och snackades vid en lång stund.
Han var hemma hos oss och hade just suttit och talt riktigt med mor. Hans far skulle flytta in i undantagslängan och vi skulle ta hemmanet. Mor var glad, och jag var ännu gladare. Jag skulle kunnat hoppa öfver taken, som det heter. Och han och jag sutto ett par timmar ute i trädgården och kysstes, och han talte så vackert om hur trefligt vi skulle ha det. Så gick han.
Vackra ä' di allihop, bara di ha lite pengar och bildning och tocke der annat slarf. Siså! Nå, blef han kär? Lugna dig, min rosenknopp! Hon blef kär i din vän, kusin Bäck. Hon friade en vacker dag. Hvad hon behöfde var just en man och en sådan der mamsell till man, det passade förträffligt. Åh! det är tusan så trefligt! Den som hade fått se på! Jo, de hederliga qvinnorna! Hvad svarade han?