United States or Liberia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Med de bleka, feta, runda kinderna liknade hon en basunblåsande kerub på en bykyrkotafla, den öppna nattröjan blottade en längesedan öfvermogen barm, och ögonen sågo morgondunkla, men innerligen förnöjda in i den ångande kaffekoppen. »Maja-Stina!» »Frun!» »Mera långbullar!» »Herre Gud, frun, vet frun hva som händt?»
Men djupt ur mången sluten barm En pressad suck sig bröt, Och mången blick, på tårar arm, I strida floder flöt; Det hade dött, ens fosterland, Man stod och grät vid grafvens rand. O lif! Den man, hvars skuld det var, Att denna tårflod rann, En gång den skönsta lager skar, Som någon hjälte vann: Den svenska flottans största glans Dess seger vid Svensksund, var hans.
En konung är fångad i deras snara.» »Huru skön och huru ljuv är du icke, du kärlek, så följd av lust! Ja, din växt är såsom ett palmträds, och din barm liknar fruktklasar. Jag tänker: I det palmträdet vill jag stiga upp, jag vill gripa tag i dess kvistar. Må din barm då vara mig såsom vinträdets klasar och doften av din andedräkt såsom äpplens doft och din mun såsom ljuvaste vin!»
Hennes kinder voro fylligare, och hade en dålig, röd flammig färg, hennes förr så vilda hår var slätkammat med pomada och hennes fasta barm hade givit sig ner i korsetten. Maria Stuarts-krage hade hon och manschetter, och pojkarna svärmade som flugor kring henne, medan herr Axel stod där oberörd väntande få bli lös.
Så, milda känslor, I, som skjutit åter En dvärglik grodd i den betrycktes barm, Skall snart kanske ert matta lif förstöras. En dyster aning sveper ren sitt flor Omkring er himmel; ack, om några stunder Är allt måhända mörkt igen som förr! Men tyst, en sång! Hvad mänskligt väsen dväljs Som jag bland klyftorna, i öde skogen? En glädtig sång!
Från Meroms sjö eller träsk faller Jordan, efter ett kort lopp mellan bergen, ut i Kinnereths eller Genesareths haf eller sjö. * Sin fagra, sälla strand.* Genesareths bördiga stränder beprisas högt af Josephus och nyare resande för deras ovanliga skönhet. *Än klar som spegeln låter skåda De rena djupen af Din barm.*
Hvad har hon kvar, om den förloras? Dock, Hvad äro mina böner, hvad min klagan? Står icke djupt och outplånligt ren Min dom i ödets koppartafla skuren? Hvad hoppas jag, hvad söker, hvad begär jag, Hvad kan jag få, hvad kan jag mista mer? Nej, gamen, som förtär min barm, skall jag, Prometheus lik, i evigheter nära.
Tiden är gossen så lång. Hans hjerta säger honom ingenting; icke att han druckit denna qvinnas blod, som tillhörde en annan, icke att han sofvit sin bästa sömn vid denna sjunkna barm, icke att dessa skakande armar vaggat honom, burit honom, dansat honom, hjertat säger honom ingenting, ty hjertat är bara en muskel som pumpar blod, sak samma ur hvilken brunn.
Och därföre måste de fem hjältarne, republiken Venedigs representanter, med ungdom, mod och adel i sin barm och med vapen att gripa till, när de behagat, lika arma, oskyldiga offerlamm på Lucrezias befallning följa ut med en redlös tropp af gamla munkar, utan att lyfta en hand, utan att säga ett ord, alla rimliga invändningar till trots.
Hon hade knappast talat ut, förrän Hall var inne i butiken. I nästa ögonblick kom han åter ut med en grön orkidé i handen. Greta blev röd. Han ville fästa den vid hennes barm, men hon nekade förskräckt att taga emot den. Å, det skulle ni inte ha gjort varför har ni köpt den nej, jag vill inte ha den Hall betraktade henne stelt.
Dagens Ord
Andra Tittar